Svenska partier brukar tävla om att vara ”snålast i EU”. Och inför toppmötet förra veckan var kravet på statsminister Ulf Kristersson från riksdagen att säga Nej till höjd budget utöver stödet till Ukraina.
Därför är det värt att notera att samtliga partier – inklusive Sverigedemokraterna – sent under natten till fredagen enhälligt sa Ja till 45 miljarder kronor i höjd EU-budget utöver stödet till Ukraina.
Det var 26 EU-länders stats- och regeringschefer som sade ja till en uppgörelse om att utöka och lägga om långtidsbudgeten. Ukraina ska få 50 miljarder euro 2024-27, varav 17 miljarder i bidrag och 33 miljarder i lån. Anslagen ska också öka, främst på migrationsområdet med nära 10 miljarder euro.
Totalt kommer EU:s långtidsbudget att få 21 miljarder euro i ”fresh money”, enligt EU-uppgörelsen. Drygt 10 miljarder som EU-kommissionen krävt därutöver i höjda anslag ska tas fram genom nedskärningar på andra områden, bland annat från forskningsanslagen.
Det blev inget beslut på toppmötet eftersom Ungerns Viktor Orban lade in sitt veto. Men det blir ett nytt möte den 1 februari och Sverige kommer då att stå fast vid budgetuppgörelsen, meddelade EU-minister Jessika Roswall i riksdagen på tisdagen.
Mest överraskande bör det enhälliga stödet från riksdagen för en utökad EU-budget vara för Sverigedemokraternas väljare. Partiledaren Jimmie Åkesson lade fram partiets EU-linje för bara några månader sedan, där han slog fast att partiet kräver folkomröstning varje gång EU kommer med ”större krav på inbetalningar”:
”Sverige ska lagstifta om ett ”folkomröstningslås”. Detta är en lag som stipulerar att alla maktöverföringar av betydelse eller nya eller större krav på inbetalningar först måste godkännas i en folkomröstning.”
När EU:s ursprungliga långtidsbudget för 2021-27 antogs krävdes också en nattlig omröstning i riksdagens EU-nämnd, trots att statsminister Stefan Löfven då talade om att han ”värnat svenska EU-avgiften” och fått igenom stora svenska rabatter, trots att EU-ledarna beslutat låna upp 750 miljarder euro till ekonomisk återhämtning efter coronakrisen.
Då röstade Sverigedemokraterna nej till EU-budgeten.
Men i riksdagsdebatten på tisdagen ställde SD:s Martin Kinnunen inga krav på folkomröstning. I stället lovordade han regeringens förhandlingsresultat:
”Sverige har varit historiskt framgångsrika i förhandlingen”, sade Kinnunen.
Han gratulerade Roswall och den för dagen sjuke statsministern Ulf Kristersson till att ha lyckats få ner kommissionens utgångsbud från i somras till den uppgörelse som ledamöterna i riksdagens EU-nämnd enhälligt sade ja till via videolänk klockan 02:45 under natten till fredagen.
SD hade inför toppmötet sagt ja till Ukrainastödet, men nej till ytterligare höjningar av EU-budgeten. Men nu frågade Kinnunen EU-ministern hur regeringen agerat för att vara så ”framgångsrika”.
”Papegoj-metoden”, svarade Jessika Roswall och lapade i sig berömmet. Att ständigt upprepa att Sverige inte vill ha någon utökad budget utöver anslaget till Ukraina. Och att ”samla fler likasinnade”.
Det dröjer till EU-toppmötet den 1 februari innan vi får reda på hur det går med Ukrainastödet, den utökade EU-budgeten och hur mycket Sverige ska betala. Men det vi har fått se är hur Sverigedemokraternas dubbelspel om EU ser ut i verkligheten.
På kongressen i förra månaden lovade partiets toppkandidat i EU-parlamentetsvalet, Charlie Weimers, att kräva ”omedelbart Swexit” om EU beslutar om ökad överstatlighet. SD-ledningens föredragande Martin Kinnunen tvingades vädja till delegaterna att inte rösta för motioner om krav på EU-utträde samtidigt som han försäkrade att partiets EU-motstånd fortsatt gäller:
– Jag hoppas ni inte gör det svårare för partiet, att ni har förtroende för vårt agerande. Ingenting har i grunden ändrats i partiets ideologiska ideologiska utgångspunkt till EU-samarbetet, lovade Kinnunen.
I EU-valrörelsen i vår kommer SD att lansera sig som de hårdaste EU-motståndarna. Samtidigt som partiet lovordar regeringens EU-arbete.