Trots motstånd från Sverige, Ungern och skatteparadisen i EU – nu ska stora bolag tvingas vara öppna med var de betalar skatt.
Efter fem års långa gräl lyckades EU-ordförande Portugal få ihop en kvalificerad majoritet bland EU-regeringarna för att tvinga de största bolagen att redovisa land för land, hur mycket de betalar i skatt.
Regeln ska bara gälla bolag som har mer än 750 miljarder kronor om året i försäljning.
Nästa steg är att förhandla med Europaparlamentet om lagförslagets detaljer men Sven Giegold (de Gröna) lovar att det kan gå fort:
”Vi har ingen tid att förlora, skattekistorna är tömda i medlemsländerna så vi har inte råd med skatteflykt längre.”
Förslaget om att offentliggöra skatten land för land kom redan 2016, efter några rejäla skatteskandaler där det stod klart att storbolagen gör vad de kan av tricks för att sänka sin skatt – inklusive att upprätta brevlådeföretag i Panama eller att dra nytta av Luxemburgs villighet att blunda med båda ögonen.
Då hade redan ilskan spridit sig över att stora bolag som Starbucks, Google och Facebook lyckades göra miljardvinster i Europa utan att bli skatteskyldigt annat än mycket små belopp.
En av de hårdaste motståndarna mot skatte-öppenheten trots detta, var Sverige.
Det svenska argumentet är att direktivet handlar om skatt, inte som EU-kommissionen säger, om bokföring och redovisning.
Skattefrågor kräver enhällighet för beslut i EU så ett ensamt land kan skjuta ner alla förslag.
Bokföring och redovisning hör däremot till den inre marknaden så besluten tas med kvalificerad majoritet.
Det kan alltså göra livet besvärligt för en motståndare till förslaget.
Sverige har gjort det till en princip att motsätta sig förslag mot skatteflykt, med argumentet att skatter är en suverän fråga för Sverige att besluta om. Däremot brukar regeringen stödja att nationella skattemyndigheter utbyter information med varandra.
Sverige var från starten långtifrån ensamt emot att tvinga storbolagen redovisa skatt offentligt så när förslaget kommit, åkte det rätt snart ner i en byrålåda.
Där stannade det tills Finland tog upp det på nytt under sitt halvår som EU-ordförande hösten 2019, nu som ett konkurrensärende.
Den svenska regeringen blev rejält irriterad, både över att frågan alls kom upp igen och att den inte togs upp bland finansministrarna.
Regeringen skrev därför både till den finske finansministern och näringsministern och protesterade mot att det dök upp som diskussionspunkt.
Finland darrade inte på manschetten. Arbetsmarknadsminister Timo Harakka
var tydlig:
”Det här är inte en skattefråga. Det (direktivet) definierar ingen skattenivå, ingen skattebas och ingen skattejurisdiktion. Därför handlar det här på inget sätt om skattesuveränitet. Jag vill understryka att kraven endast täcker frågor om bolagsredovisning.”
Flera länder gick över till Finlands linje i november 2019 och det saknades bara ett enda land för att nå beslut.
Men utan tillräcklig majoritet åkte förslaget ned i lådan igen.
I vår har emellertid Portugal som EU-ordförandeland valt att driva frågan och denna gång gick det hem.
Med tanke på corona-kostnader och på de stora investeringar som klimatet kräver, växer förväntningarna på allt fler håll att storbolagen inte heller ska kunna slippa billigt undan.
Kvar som motståndare mot att stora bolag ska redovisa öppet var de betalar skatt, var till slut bara Sverige, Ungern, Tjeckien samt skatteparadisen Luxemburg, Irland och Malta.
Det räckte inte för att stoppa förslaget.
Europaparlamentet jublar som sagt. De tog sin position i frågan redan sommaren 2017 och har bara väntat på att EU-regeringarna ska höra av sig. Nu inleds en förhandling mellan de två institutionerna om slutversionen av reglerna.
EU ställer redan krav på alla banker att offentligt rapportera omsättning och skatt land för land. Detta infördes efter den globala finanskrisen.
2013 införde EU också att gruvor och skogsföretag måste vara öppna i sin redovisning.
Såväl Kanada som Norge har följt efter med liknande redovisningskrav.
Den version av redovisningskraven som EU-ministrarna på torsdagen enades om är inte särskilt tuff. Europaparlamentet kan vilja skärpa kraven.
Men ändå kan utvecklingen mycket väl bli sådan att storbolag som i fortsättningen öppet visar var de tjänar sina pengar och hur de skattar, vinner pluspoäng hos allmänheten och att reformen därför sprider sig.