Viktor Orban har under många år lovat genomdriva en ”kulturrevolution i Bryssel” och minska EU:s makt. Men när han nu är på väg att backa från sitt veto mot ett utökat stöd till Ukraina visar det att Ungerns regeringschef steg för steg blir alltmer isolerad medan EU-samarbetet stärkts.
Orban riskerar bli oduglig som Putins femtekolonnare i EU om han inte får vara med när besluten fattas på toppmötena.
Det var 2016 som Viktor Orban och hans polske radarkompis Jaroslaw Kaczynski segerrusiga efter Brexitsegern i Storbritannien utlovade en ”kulturell kontrarevolution” där beslutsmakten skulle återföras till medlemsländerna. De skämtade om att de litade på varandra lika mycket som ”hästtjuvar” och att de nu skulle stjäla hästar i Bryssel.
“There are a few stables, and one particularly large one called the EU, where we can steal horses with Hungarians,” a smiling Mr Kaczynski said.
Viktor Orban har sedan dess framgångsrikt drivit igenom sin auktoritära ”illiberala demokrati” på hemmaplan och upprepat hoten att stoppa EU:s makt om och om igen. Samtidigt har högerpopulistiska partier vunnit framgångar i flera EU-länder och Orbans möjligheter att genomföra ”häststölder” borde ha ökat.
Men det har inte skett. Orban verkar inte ha någon plan för ”kontrarevolutionen”.
+ Redan när Viktor Orban tog över som EU-ordförande 2011 lyckades han åstadkomma en proteststorm från grannländerna. I EU-högkvarteret i Bryssel rullade den ungerska regeringen ut en gigantisk matta med en karta över det habsburgska imperiet från 1848, inklusive ett Stor-Ungern, som en signal om att Orban inte accepterade de gällande nationsgränserna.
+ Varje sommar åker Orban till Rumänien och håller nationalistiska tal om ungerska minoriteter i grannländerna, eller gör rasistiska utspel som leder till fördömanden och diplomatiska protester.
+ 2014 utropade Viktor Orban sitt mål att avskaffa den liberala demokratin och inrätta ”illiberal demokrati”. Därmed utmanade han EU:s grundläggande demokratiska regler och hamnade i konflikt utan att ha några bundsförvanter.
+ När Jaroslaw Kaczynskis parti PiS vann valet i Polen 2015 ville han följa i Orbans fotspår och genom att urholka demokratin säkra ett långsiktigt styre. Ivrigt påhejad av Orban drev den nationalistiska regeringen igenom ”illiberal demokrati” med politisk styrning av rättsväsendet och medierna. Men Viktor Orbans modell fungerade inte i Polen utan ledde till växande protester och 2023 förlorade Kaczynskis parti regeringsmakten.
+ Orban och Kaczynski hade ingen plan för hur de skulle ”stjäla hästar” i Bryssel. I stället trappades motståndet mot dem upp steg för steg. 2017 ville EU-kommissionen ta till ”atombombsparagrafen” – artikel 7 i fördraget – mot Polen för att regeringen upphävt rättsstatens oberoende. 2018 begärde EU-parlamentet att artikel 7 skulle utlösas mot Ungern. Det krävs dock stöd av 26 EU-regeringar för att införa sanktioner som indragen rösträtt mot ett medlemsland. Och så länge Orban haft stöd av Kaczynski har han inte behövt vara orolig. Men efter maktskiftet i Polen har Orban anledning att vara orolig.
+ Viktor Orbans mål om att urholka EU:s makt fick omvänd effekt när EU-ledarna 2020 drev igenom att budgetmiljarder ska stoppas till medlemsländer som inte följer demokratireglerna. Orban använde inte sitt veto utan gick överraskande med på budgetuppgörelsen. Troligen för att den skulle kunna ge Polen och Ungern flera tiotals miljarder euro och räknade med att EU-domstolen skulle stå på hans sida. Men domstolen har tvärtemot skärpt tolkningen av fördraget och fällt rader av domar mot Polen och Ungern för brott mot EU:s demokratilagar.
+ Rysslands militära invasion av Ukraina har också radikalt stärkt EU:s samarbete och i ännu högre grad isolerat Viktor Orban. Ukrainakriget gjorde Kaczynski och Orban till fiender. Den ungerska regeringen har ställt sig på tvären för varje sanktionspaket som EU beslutat om, och lyckats få små ändringar för att skydda sina nationella intressen. Men som Putins närmaste bundsförvant i EU har Orban inte kunnat göra den ryska regimen särskilt stora tjänster.
+ Viktor Orban har också sett till att bli isolerad i EU-parlamentet. Hans parti Fidesz ingick i största partigruppen EPP, som länge höll Orban om ryggen trots hans auktoritära styre. Men när EPP-ledningen till slut 2021 började förbereda uteslutning hoppade Orban av på eget bevåg. Och i stället för att söka nya bundsförvanter bland de högerextrema partigrupperna har Fidesz stått ensamma, med minimala möjligheter att påverka besluten eller debatterna i parlamentet.
+ Ungern samarbetade tidigare med Tjeckien, Slovakien och Polen i den så kallade Visegradgruppen för att gemensamt driva krav i EU. Men Visegradländernas ledare har inte ens träffats det senaste året. Tjeckiens premiärminister Petr Fiala som är sammankallande tycker det är meningslöst att organisera något möte eftersom det inte ”skulle leda till några resultat”.
+ Viktor Orban hoppades få en ny radarkompis när Robert Fico kom tillbaka som regeringschef i slutet av förra året. Orban skickade sina valexperter för att hjälpa Ficos parti. Men Ficos regering har stora ekonomiska problem och vill inte riskera att Slovakien ska mista EU-miljarder. Därför tassar han försiktigt fram. På EU-toppmötet i december ställde sig inte Fico bakom Orbans veto mot Ukrainastöd. Och Fico har gått ifrån vallöftet om att stoppa vapenleveranser till Ukraina.
När Orban och Fico träffades i början av veckan uttalade Fico stöd för Orban i EU, men i mycket vaga ordalag.
”Vi tycker att Viktor Orbans förslag är rationella och kloka, sade Fico försiktigt.
+ Orban hoppades också på en radarkompis när Giorgia Meloni, ledare för neofascistiska Italiens bröder, valdes till premiärminister 2022. Men hennes regering har i stället valt ett nära samarbete med EU-kommissonen och USA:s Joe Biden mot Ryssland. Meloni uppges i stället ha försökt övertala Orban att också byta sida. I utbyte mot att upphäva vetot mot Ukrainastödet skulle hans parti få bli medlem i samma partigrupp – ECR – i EU-parlamentet som Italiens bröder, Sverigedemokraterna och polska PiS.
+ Övriga EU svarade omedelbart på Viktor Orbans veto på toppmötet i december med löfte om en ”plan B” där 26 EU-länder tar upp lån för att säkra löftet om Ukrainastödet med 50 miljarder euro de kommande fyra åren.
+ EU-parlamentet har nu trappat upp sin kamp mot Orban-regimen. På torsdagen togs ett uttalande där man hotar att dra EU-kommissionen inför domstol om de drygt 20 miljarder euro som är blockerade betalas ut till Ungern.
Inför hotet att framstå som helt isolerad på EU-toppmötet den 1 februari då övriga 26 stats- och regeringschefer enas om ett stödpaket för Ukraina uppges Viktor Orban nu backa, enligt flera medier.
EU-diplomater uppger att den ungerska regeringen föreslagit Ukrainastöd för ett år i taget, vilket skulle ge Orban möjlighet att hota med veto en gång om året. Men det har avvisats av övriga EU-regeringar.
“It is very unlikely that member states will accept a solution that gives Hungary the chance of regular blackmailing,” a EU diplomat said.
EU-ländernas ambassadörer sitter i långa förhandlingar om Ukrainastödet. Det talas om att erbjuda Ungern att EU betalar ut ränta på de blockerade miljarderna i EU:s återhämtningsfond, för att rädda ansiktet på Orban inför väljarna på hemmaplan. Och inte avslöja Viktor Orban som helt utstött från EU-besluten.