Partiledarna: ”Vi gillar EU om det gör sånt som vi gillar”

Statsminister Ulf Kristersson har dragit på sig EU-kostymen och gillar måtten.
EU-ordförandeskapet kan börja när det vill.

Vet ni vem jag har pratat med? Jo, nu ska ni höra…

För fjärde gången har riksdagen hållit en ”årlig” EU-debatt *** och den här gången påverkades tongångarna av det kommande svenska EU-ordförandeskapet.

Fjärde gången gillt hade riksdagen återgått till vad statsminister Löfven hoppades på när han drog igång det hela i november 2019 – en debatt mellan partiledare. (De två debatter som skulle följa, skyfflades däremot över på lägre rankade partipolitiker.)

Statsminister Kristersson (m) inledde dagens debatt med ett inlägg där han sa alla rätt saker, allt man kan föreställa sig att en EU-ledare skulle säga: Vikten av enighet, samarbete, klimatomställningen, Ukraina slåss för oss alla…
Han satte inte en fot fel samtidigt som han nogsamt höll alltihop på bekväm molnfri höjd, tillräckligt o-konkret för att ingen ska kunna ställa honom till svars senare.

Kristersson kunde inte låta bli att unna sig egotrippen att droppa in namn och platser där han mött och talat med andra stora ledare – han är en statsman nu, ifall vi svenska lyssnare skulle ha missat det.
Den här Kristersson kommer nog klara att skaka av sig alla trista konflikter mellan svenska ställningstaganden och EU-majoritetens, för att sväva molnfritt i sex månader som EUs ordförande. Han verkar direkt förtjust i den internationella sidan av politik han äntligen får delta i.

Magdalena Andersson (s) valde dagen till ära att visa sig ansvarsfull och inte nypa till regeringen Kristersson mer än lite i förbifarten för klimatbrister. Liksom Kristersson hade hon bara lovord för vad EU åstadkommit, i pandemi och Ukrainakrig.
Så här långt råder borgfred.

Jimmie Åkesson lovade ingen borgfred. Han la ut direkt om att EU-politik är ett område där hans SD INTE samarbetar med regeringstrion. Han drog sedan en väl använd visa (av vänstern) om att han gillar europeiskt samarbete, bara inte det samarbete som bjuds (EUs) och la sedan på en ännu mer utnött skiva om att EU lägger sig i förmycket.
Alla länder borde bestämma allt själva, så fick vi ett samarbete som duger åt Åkesson.

KDs Ebba Busch återkom också med en bekant sång, den att kristdemokrater skulle ha skapat EU vilket därmed tydligen gör att alla EU-framgångar stänker på henne.
Hon aktade sig noga för att tala om klimatet – EUs mest avgörande fråga där denna regering fallerar betänkligt – utan hade dagen till ära döpt om ämnet till ”den gröna omställningen”.
Och den är hon för.
Busch, liksom Kristersson och senare Johan Pehrson vill förstås bara tala om näringsliv i sammanhanget,
Inte det näringsliv som vädjar till regeringen att INTE sänka CO2-skatten på fossilfritt bränsle för uppvärmning, att inte försämra för vindkraften, som vill behålla reduktionsplikten och tvekar inför att lägga pengar på kärnkraften.
Nej, ett annat näringsliv, det som snart ska uppfinna grejer som räddar oss alla från klimathotet.

Busch gjorde sedan en praktfull logisk kullerbytta när hon från sitt uppmålande av en hemsk omvärld och sitt betonande av hur viktigt EU är för Sverige och världen, landade i att EU borde bli mer lagom.
”Mer lagom” för Busch, innebär att EU borde ägna sig åt vad hon har utsett som EUs kärnuppgift – att skapa fred genom handel.
Ebba Busch har en hel del läsning att ta sig igenom om hon tror att detta är en vedertagen sanning någonstans i västvärlden efter Ukrainakriget.

Johan Pehrson för liberalerna tänkte kanske lite som Åkesson när han inledde med att bekräfta att jo, han var för EU-samarbete men RÄTT samarbete.
Och vad det är för EUs del?
Europeisk arbetskraft behöver mer utbildning (nu är förstås utbildning en nationell kompetens men…)
Han gjorde sedan en egen logisk kullerbytta när han meddelade att det svenska EU-ordförandeskapet skulle betona värderingar och mediers oberoende. I EU fanns det nämligen, avslöjade Pehrson, ”…vissa länder som avskaffar mediers oberoende…”

Därefter var det så dags för riksdagen att rösta in en spionerilag som kraftigt begränsar svenska mediers oberoende – en lag som Johan Pehrson stödjer.

*** På grund av covid och annat hölls den första debatten i november 2019, den andra och tredje i januari (2021 och 2022) och den fjärde alltså igen i november (2022).

[jetpack_subscription_form show_subscribers_total=”false” button_on_newline=”false” custom_font_size=”16px” custom_border_radius=”0″ custom_border_weight=”1″ custom_padding=”15″ custom_spacing=”10″ submit_button_classes=”” email_field_classes=”” show_only_email_and_button=”true” success_message=”Klart! Ett e-postmeddelande skickades för att bekräfta din prenumeration. Gå till e-postmeddelandet nu och klicka på ”bekräfta” för att påbörja prenumerationen.”]