Plus och minus för Löfvens EU-tal

Statsminister Stefan Löfven har tagit sitt första riktiga EU-initiativ.
Ett tal inför Europaparlamentet.
Grattis!

Det blir visserligen ingen 12-poängare för det – några poängs avdrag för fumligheter – men helhetsbetyget måste bli plus för att han alls utnyttjar parlamentets stående invitation att diskutera EU-frågor.

Poängavdrag dock redan för talets inledning; Ett milslångt citat som ingen kände igen eller förstod meningen med. När det väl nådde sitt slut, hade vi alla glömt början. (Dickens, Tale of Two Cities)

Möjligen några poängs avdrag också för en ofta försvenskad engelska (”EU works hard for the size of the market”?), tidvis urmodig sådan (”a sentinel för sound finances”?) och för att ha fallit för frestelsen direktöversätta svenska älsklingsuttryck (”youthemployment breaking down our economies”?) som blir obegripliga på engelska.
Eller ibland bara fåniga (”…entreprises´ secure access to citizens”?)

Men stort plus för att Löfven struntade i diplomatisk artighet och talade ärligt om östländers vägran att ta emot flyktingar.
”Jag kan inte se hur länder som vägrar delta i det gemensamma asylsystemet kan få delta i Schengen.”
”Man kan inte bara välja det lätta, man måste bidra till det svåra också.”
För annars…:
”… riskerar vi att förlora EU.”
Hear, hear!

Sedan var det kanske lite olyckligt att hota just med uteslutning ur Schengen.
”Det vore juridiskt sett extremt svårt”, sa en generad talman för Europaparlamentet, Martin Schulz på efterföljande presskonferens när han fick frågan om han höll med om Löfven där.

Förresten kanske statsministern skulle ta sig en titt på kartan.
Danmark är inte med i EUs gemensamma asylsystem.
Kasta ut Danmark ur Schengen?
Blir inte så roligt då för Sverige, att ha fri rörlighet med resten av Europa.

Inga poäng för att Löfven drev idén att en asylsökande borde söka till EU generellt istället för till enskilda länder (för att sedan låta sig ”fördelas”).
Alltför genomskinligt att enda syftet är att få färre asylsökanden till Sverige.

Poäng däremot för att Löfven utnyttjade tillfället till att driva sin hjärtefråga i EU-sammanhang: Lika löner för gästarbetare.
Det är så EU-medlemskapet ska användas, för att driva de politiska frågor man bryr sig om.

Att statsministern i sammanhanget bjöd in till ett ”socialt toppmöte” år 2017 i Sverige får räknas som ett… intressant initiativ.
Om han med toppmöte avser EU:s stats- och regeringschefer, hoppas jag att han har kollat med dem först, så han inte får en rad pinsamma avslag.
EU höll tio toppmöten förra året, lägg till en handfull euro-toppmöten och för några av ledarna även G7 eller G20 så blir kalendern snart rätt full.
Få av EU-ledarna kan sätta av mer tid än så till att sitta och prata.

Men Löfven kanske menade att bjuda in arbetsmarknadsparternas ”toppar” till ett toppmöte i Stockholm?
Det kan i så fall bli ett trevligt avbrott för dem, från att ständigt gräla om löner i Bryssel där de annars för dessa diskussioner.
Fast statsministern får förstås kolla kalendern noga – han vet säkert att arbetsmarknadsparterna alltid håller minst ett socialt toppmöte med EU varje år.

Hur som helst, att Löfven kastar sig in i europa-debatten är utmärkt.
Poäng för det.