Efter att under drygt två år ha hånat EU-kommissionen och särskilt Frans Timmermans rullade den polska regeringen på måndagen plötsligt ut röda mattan för ”förste vice ordföranden”. Presidenten och regeringen försäkrade att de är beredda att kompromissa om de lagändringar som genomförts och som kommissionen och Europarådet anser bryter mot grundläggande demokratiska principer.
Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget inleds på allvar om några veckor och den polska regeringen verkar sent omsider ha insett att den riskerar att förlora många miljarder euro om den inte får slut på konflikten om landets uppfyller reglerna för en EU-rättsstat.
Regeringen har längre vägrat att ens tala med Frans Timmermans. Men nu var ett tätt mötesschema riggat där han fick träffa såväl ministrar och president som de jurister som är kritiska mot lagändringarna.
– Det var en god atmosfär och en kompromiss är möjlig, sade president Dudas rådgivare efter sitt möte med Timmermans.
– Polen är redo för en kompromiss, sade utrikesminister Jacek Czaputowicz på en presskonferens tillsammans med Timmermans.
Högsta domstolens jurister var mer försiktiga i sitt skriftliga uttalande efter mötet med EU-kommissionären och talade bara om ”en god atmosfär”.
Polska medier rapporterade om Frans Timmermans besök med uppdatering nästan minut för minut.
Frans Timmermans gav dock inga löften om att stoppa den ”artikel 7-process” som EU-kommissionen drog igång i december.
– Det är bra att vi nu har en öppen dialog. Tidigare har det bara handlat om att skicka brev till varandra, sade Timmermans.
– Vi vill försäkra oss om rättsväsendets självständighet och att maktdelningen säkras när man gör juridiska reformer. Vi har sett en del rörelse i Sejmen (riksdagen) nyligen. Men den processen är ännu inte slutförd, och vi kommer att ge vår bedömning när den är klar. Jag hoppas den kan bli positiv, sade han enligt polska medier.
Huvudskälet till den polska regeringens omsvängning erkändes öppet av parlamentariker från regeringspartiet PiS. ”En uppgörelse behöver vara klar till 2 maj, då EU:s budgetförhandingar inleds, sade Ryszard Czarnecki inför mötena med Timmermans.
EU-kommissionen har också den senaste tiden börjat tala alltmer öppet om att införa demokratikrav för att medlemsländer ska få del av budgetpengarna. Budgetkommissionären Günther Oettinger sade i helgen att kommissionen kommer föreslå att ett villkoret om att ”följa rättsstatens principer” ska införas i långtidsbudgeten.
– Det är ingen Lex Polen. Men det är nödvändigt att vi har en god ordning på hur skattebetalarnas pengar används, sade han till Der Tagesspiegel:
”Es geht uns nicht um eine Lex Polen. Sondern es geht um Folgendes: Indem wir aus dem EU-Haushalt mit unseren Programmen wichtige Projekte finanzieren oder kofinanzieren, sind wir für die ordnungsgemäße Verwendung der Gelder im Interesse der europäischen Steuerzahler verantwortlich.”
”Wir wollen vorschlagen, dass im künftigen Haushaltsrahmen die Einhaltung rechtsstaatlicher Prinzipien als Bedingung festgelegt wird.”
Polen får drygt 10 miljarder euro per år och är den särklassigt största bidragsmottagaren i EU. Kommissionen har också den senaste tiden fått uppbackning mot Polen av Frankrikes Emmanuel Macron, Tysklands Angela Merkel och Nederländernas Mark Rutte.
Men EU-kommissionen vill säkerligen ändå nå en kompromiss med den polska regeringen.
Den vet att striden är närmast omöjlig att vinna, eftersom Ungerns Viktor Orban lovat att lägga in sitt veto mot varje försök att utlösa artikel 7 i fördraget och sätta in sanktioner mot Polen.
Förhandlingarna om långtidsbudgeten måste också sluta i en enhällig uppgörelse mellan samtliga medlemsländers regeringar och EU-parlamentet, och det finns tillräckligt med problem att nå fram till det efter Storbritanniens utträde för att man ska försöka undvika att därtill göra det till en juridisk strid mellan öst- och västländerna.
EU-kommissionen har dock varit mycket precis och hård i sin kritik av de polska lagändringarna, och den har därmed också satt tryck på sig själva som gör att den måste kunna visa upp tydliga reträtter av den polska regeringen för att undvika att bli anklagad för att ha gett efter på grundläggande demokratiska principer. Frans Timmermans räknade upp 13 lagar som införts av regeringen när han i december meddelade beslutet om att kommissionen satt igång artikel 7-processen.