Polens nya regering jagar iväg utländska företag med hjälp av nya lagar som försvårar för dessa att göra affärer.
Åtgärderna kallas för ”åter-polonisering”.
Danske statsministern Lars Lökke Rasmussen besökte Polen på måndagen för att diskutera affärer, tråkiga affärer.
En ny vindkraftslag ska göra det förbjudet att slå upp en vindkraftsreaktor inom två kilometer från ett hus eller från skog.
Dessutom måste alla reaktorer stå stilla en vecka i månaden.
Det gör det så gott som omöjligt att installera vindkraft vilket drabbar utländska företag, t ex danska Vestas (konkurrenter till den polska kolindustrin).
En ny skatt på livsmedelsbutiker som håller helgöppet ska införas.
Det drabbar utländska matkedjor som danska Netto, franska Carrefour och portugisiska Jeronimo Martin.
Ambulanser planeras bli utpekade som en nationell säkerhetsprioritet. Där ryker danska Falcks investeringar i Polen.
Regeringen har aviserat att landets banker måste omsätta i zloty till ett förutbestämd kurs, alla de huslån som tagits i swissfranc när valutakursen var gynnsam (cirka en halv miljon polska bostadsägare spekulerade i sådana).
Kostnaden kan bli hög för bankerna men runt 60 procent av den polska bankverksamheten råkar vara i utländsk ägo (italienska UniCredit, spanska Santander, holländska ING och österrikiska Raifeissen).
Polska statsägda bolag ska användas till att gynna nationen, inte den egna verksamheten och ett antal av dem kan slås ihop för att skapa en jätte, som regeringen lättare kan utnyttja.
Och så har regeringen precis infört en lag som försvårar mark- och skogsköp i Polen för andra än polacker, eftersom ett tillfälligt undantag i den riktningen beviljat av EU i medlemskapsförhandlingarna, löper ut i vår.
Kanske klokt av svenska Kinnevik att backa ut ur Polen genom försäljning av bolagets polska jordbruksaktiviteter.
Polens ekonomi har gått som tåget sedan det blev klart i början av detta sekel att ett EU-medlemskap var på väg. Utländska investeringar strömmade in i landet. Under hela finanskrisen efter 2008 fortsatte polsk BNP att växa med siffror som övriga Europa bara drömde om.
Att nu frysa ute utländskt kapital och företagande i syfte att få in polskt istället är ett grandiost ekonomiskt experiment som många nationalekonomer säkert kommer vilja följa med stor nyfikenhet.
Bryssel lär visserligen försöka sticka käppar i det nationella hjulet, för ett EU-land får inte diskriminera andra nationaliteter. Den legala diskussionen kan emellertid dra ut på tiden, beroende på hur väl de polska lagstiftarna dolt det egentliga syftet.
Frågan är om utländska investerare har lust att vänta in det.