Polens justitieminister kallar EU-domstolens utslag ”lagvidriga”. Samtidigt har Polens regering vänt sig till samma domstol för att få den att köra över övriga EU-länders beslut om rättsreglerna för utbetalningar från EU-budgeten.
Det framstår inte som någon smart polsk taktik. EU-domare trappar nu upp striden mot Polen. Medan EU-kommissionens Ursula von der Leyen har det grannlaga uppdraget att försöka se till att rättsstriden inte leder till haveri för hela EU-bygget. Och polska regeringen signalerar kompromissvilja.
EU-domstolens ordförande Koen Lenaerts går nu ut offentligt och läxar upp den polska regeringen i franska tidningen Les Echos. Han pekar på att Polen och alla andra medlemsländer 2007 undertecknade en deklaration om att EU-lagstiftningen står över nationella lagar. Han avfärdar kritik om att EU-domstolen övertolkat sina befogenheter och pekar på att det är EU-regeringarna som överför nya områden till EU-nivå.
”Vår domstol upprättades av medlemsstaterna för att uttolka den gemensamma lagstiftningen för att förhindra olika nationell uttolkning av samma text.”
På torsdagen beslutade också nätverket för europeiska rättsorgan, European Network of Councils for Judiciary, att utesluta den polska rättsmyndigheten KRS, som utser domare, på grund av att den inte längre är politiskt oberoende.
Den upptrappade konflikten mellan den polska regeringen och EU:s domare och jurister kommer samtidigt som EU-domstolen är i slutskedet av att ta ställning till en överklagan från Polen och Ungern mot EU:s nya rättsregler för långtidsbudgeten som ger EU möjlighet att stoppa utbetalningar till ett medlemsland om det finns brister i rättssystemet.
De båda länderna vände sig till domstolen i våras, och domstolsförhandlingarna inleddes i Luxemburg för ett par veckor sedan. Juridiska experter på plats i domstolen tolkade det som en tuff prövning för Polen och Ungern. EU-domstolens generaladvokat kommer med sitt yttrande den 2 december.
Det är den polska regeringen som eldat på den här konflikten med ”Bryssel”, som en inrikespolitisk taktik att kunna peka på en främmande fiende som hotar landets oberoende. Regeringspartiet Lag och rättvisa anklagar också oppositionen för att vara utländskt finaniserad.
När konflikten dragits igång har den polska regeringen haft svårt att hejda en fortsatt upptrappning. Justitieminister Zbigniew Ziobro från högerextrema Förenade Polen i regeringskoalitionen vägrar backa och premiärminister Mateusz Morawiecki är beroende av hans stöd för att kunna sitta kvar.
Det var Morawiecki som begärde att den polska konstitutionsdomstolen skulle vägra följa EU-domstolens utslag. Han har anklagat EU-kommissionen för att driva fram ett ”tredje världskrig” genom att stoppa utbetalningarna från EU:s återhämtningsfond till Polen.
Men när övriga EU-ledare inte gett efter och några även gått i öppet svaromål mot polska regeringen verkar den polske premiärministern nu trots allt söka en kompromiss.
I polska medier utlovar han ett nytt lagförslag om den ”disciplinnämnd” över polska höga domare som EU-domstolen sagt måste avvecklas eller avlövas. Men det kommer att dröja några månader, enligt Morawiecki. Den polska regeringen kom dock med liknande löften redan i somras, och när regeringen inte levererat har EU-domstolen nu dömt att Polen ska straffas med böter på en miljon euro om dagen.
Trots detta manades EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på EU-toppmötet i förra veckan av bland andra Angela Merkel och Emmanuel Macron att söka en förhandlingslösning med Polen. Macron vill troligen inte att en upptrappad konflikt med Polen ska överskugga Frankrikes EU-ordförandeskap under första halvåret nästa år, då det är presidentval och hans huvudmotståndare Marine Le Pen har ställt sig på polska regeringens sida mot ”superstaten EU”.
Dragkampen mellan den polska regeringen och EU:s institutioner handlar också om vilken bild polska väljare får av konflikten. Är det en strid för polska domstolars oberoende, som EU anför, eller handlar det om det fria Polens kamp mot EU-byråkrater, som polska regeringen hävdar?
EU-parlamentet kräver att kommissionen ska gå ännu hårdare fram mot Polen och utlösa de nya rättsreglerna i långtidsbudgeten redan innan de prövats i EU-domstolen, och stoppa utbetalningarna från EU-budgeten.
Men EU-kommissionen undviker att trappa upp striden ytterligare utan försöker i stället få den polska regeringen att följa de utslag som EU-domstolen redan fattat om att avveckla disciplinnämnden och återinsätta de domare som avsatts på felaktiga grunder.
Ursula von der Leyen, medveten om splittringen i den polska högerrregeringen, är nu enligt Politico till och med beredd att föreslå att EU kan betala ut en liten del av de 36 miljarder euro som är tänkt för Polen så snart regeringen lovar att en ny lag om att avveckla disciplinnämnden är på väg.
Warsaw would have to commit to these reforms in order to unlock the first tranche of recovery funding, equivalent to 13 percent of the total, and prove that it has achieved them by mid-2022 in order to access any further payments under the bloc’s Recovery and Resilience Facility,
Men von der Leyen klargjorde också¨att den polska regeringen måste acceptera EU-domstolens utslag i sin helhet, som ger polska domare rätt att vända sig till EU-domstolen och få sin sak överprövad:
Apart from the request to dismantle the disciplinary chamber, the EU’s top court said in July that the content of Polish judges’ verdicts can’t be classified as a disciplinary offense and that judges have the right to refer cases to the EU high court.
Det blir svårsmält för den polske justitieministern som dömt ut EU-domstolens utslag som ”lagvidriga”.
Dragkampen lär fortgå, men von der Leyen och EU-kommissionen kan ha kastat över den i polska koalitionsregeringens knä.