Portugalval slutresultat: S når egen majoritet – fiasko för V-partier som drev fram nyvalet

LISSABON. Regerande socialdemokraterna PS lyckades mobilisera sina väljare i valspurten och fick överraskande egen majoritet i söndagens extraval. Vänsterpartierna som tidigare stöttat premiärminister Antónioe Costa har gjort stora väljarförluster och skyller det på Costa.

Det portugisiska valet kan ge lärdomar för hela Europas vänster.

Costas minoritetsregering avgick i november sedan de båda stödpartierna Bloco de Esquerda och kommunistpartialliansen CDU fällt regeringens budget tillsammans med de borgerliga.

I det extraval som vänsterpartierna drev fram har väljarna straffat dem hårt. De båda partierna har nära nog halverats jämfört med det ordinarie valet 2019.

PS ledare Antónioa Costa

Premiärminister Costas PS gick kraftigt framåt från förra valet, från 36,6 till 42,1 procent. Resultatet blev till och med bättre än de vallokalsmätningar som gjordes, medan huvudmotståndaren PSD fick sämre resultat än mätningarna. Det tyder på en stark valspurt för partiet. Valdeltagandet har ökat från 48 till 58 procent och det kan också ha gynnat det regerande PS.

När de 230 platserna fördelas i parlamentet, enligt vallagens räknemetod som gynnar de större partierna, nådde PS 117 mandat och egen majoritet på söndagskvällen. Partiet väntas få ytterligare två mandat när de fyra som avgörs av utlandsrösterna är räknade.

S-ledaren António Costa sade i sitt tal till medlemmarna på söndagskvällen att PS ändå vill ha dialog med alla partier, utom ett (högerextrema Chega), för att skapa en stabil regering.

Costa kommer troligen i första hand att söka samarbete med småpartierna på vänsterkanten för att kunna genomföra partiets vallöften om satsningar på höjd minimilön, fler daghemsplatser och stärkt anställningstrygghet.

De båda vänsterpartierna Bloque och kommunistpartiet var dock mycket bittra på söndagskvällen efter sitt väljarras, som de skyllde på PS. Kommunistledaren Jerónimo de Sousa anklagade PS för att ha drivit fram en polarisering mot vänsterpartierna. Bloques ledare Catarina Martins förklarade valnederlaget med PS uppmaning till taktikröstning för att ge regeringspartiet egen majoritet.

Att båda vänsterpartierna skyller sina bakslag i valet på PS kommer inte att underlätta förhandlingar om att återupprätta samarbetet.

Portugal behöver en beslutsför regering med brett stöd bland de 230 ledamöterna i parlamentet för att genomföra de beslut som utlovats till övriga EU i ”återhämtningsplanen” som ger drygt 16 miljarder euro.

Inför valet har det spekulerats i att Costa skulle välja att vända sig till det stora oppositionspartiet PSD för att försöka få till stånd en bred majoritet i parlamentet med argumentet att han inte kan lita på vänsterpartierna som störtade hans regering och drev fram nyval.

Ett liknande regeringssamarbete kallat ”Central Bloc” prövades efter valet 1983 då varken PS eller PSD vann egen majoritet. PS-ledaren Mario Soares blev premiärminister. Motståndet mot alliansen var dock starkt i båda partierna och den höll bara i två år.

Men PSD:s misslyckande att nå någon framgång i valet trots starka opinionssiffror för några veckor sedan försvagar Rui Rios ställning som partiledare. Rio talade själv om att avgå som partiledare utan att ge något definitivt besked på söndagskvällen.

Högerextrema Chegas valaffisch med partiledaren André Ventura utanför Portugals parlament: ”Dags för förändring”

Högersidan har blivit ännu mer splittrad efter det här valet. Antiziganistiska Chega (Nog nu) med André Ventura som partiledare blev den stora vinnaren bland högern i valet och tredje största parti med tolv mandat. PSD har nu nya konkurrenter i både Chega och marknadsliberala IL som är på uppgång.

Trots den stora tillbakagången för de båda vänsterpartierna når den samlade S-, vänster- och vänsterinriktade miljöpartier tillsammans långt över 50 procent av rösterna. Men valresultatet visar också att vänsterväljare gärna ser att partier konkurrerar men inte att de öppnar väg för en högerregering.

FAKTA: Valresultat: S-partiet PS 41,7 (36,3), högerliberala PSD 27,8 (27,8), högerextrema Chega 7,2 (1,3), marknadsliberala IL 5,0 (1,3), vänsterpartiet Bloque 4,5 (9,5), kommunistpartiet CDU 4,3 (6,3), konservativa CDS 1,6 (4,2), djurrättspartiet PAN 1,5 (3,3), miljöpartiet Livre 1,3 (1,1)