De demokratiska krafterna i Ukraina och övriga länder i Östeuropa har bankat på EU-porten i över tio år för att få en chans att bli medlemmar. Men EU-regeringarna hållit porten låst och nöjt sig med att skicka pengar och uppmuntrande uttalanden.
Ända tills Putin satte igång sin invasionsarmé mot Ukraina. Nu gläntar EU på medlemsporten. Och demokratiska och ekonomiskt framgångsrika EU-medlemmar som grannar är ett värre hot mot Putinregimen än Natoländer.
När Viktor Jusjtjenko besegrade proryska kandidater och valdes till Ukrainas president 2005 ställde han upp som sitt främsta mål att landet skulle bli EU-medlem.
”Vi knackar inte bara på dörren och säger ’Släpp in oss’, utan min regering kommer också att arbeta intensivt för att uppnå EU-standards”, sade Jusjtjenko inför Europarådet.
Sedan dess har kampen mellan Putinregimens hantlangare och de demokratiska krafterna pågått i Ukraina. EU visade att de stod på Jusjtjenkos sida genom att 2009 öppna det så kallade Östliga partnerskapet för sex tidigare sovjetrepubliker, på initiativ av dåvarande utrikesministrarna, Sveriges Carl Bildt och Polens Radoslaw Sikorski. De sex länderna har erbjudits samarbetsavtal och fått omfattande ekonomiskt stöd, men vid varje toppmöte har ordet ”medlemskap” varit förbjudet att nämnas.
Vid det senaste toppmötet i Östliga partnerskapet så sent som i december i fjol fick länderna nöja sig med att EU “bekräftar ländernas europeiska aspirationer” och utlovade ännu mer pengar.
Ukrainas, Georgiens och Moldaviens ledare nöjde sig inte med de här fraserna den här gången utan gjorde ett eget uttalande där de pekade på att EU:s egen grundlag ger rätt för varje demokratiskt land att ansöka om medlemskap:
”According to Article 49 of the Treaty on European Union any European state which respects the values referred to in Article 2 of the Treaty on European Union and is committed to promoting them may apply to become a member of the European Union.”
Bland de hårdaste motståndarna till östutvidgningen finns Frankrike. Men när Putins krigsmaskin nu är på väg att bomba miljonstäder i Ukraina till ruiner byter EU med Frankrike som ordförandeland fot.
När de tre länderna inför Rysslands ökade aggression skickade in ansökningar om ett snabbspår till EU-medlemskap möttes de nu inte av en stängd port.
EU-kommissionens Ursula von der Leyen sade i en intervju att ”vi vill att Ukraina ska bli en av oss”. Och EU-regeringarnas ambassadörer avvisade inte medlemsansökningarna vid sitt sammanträde på måndagen, utan satte igång medlemsprocessen genom att be kommissionen att börja utreda möjligheterna för medlemskap.
Franska regeringen bekräftade uppgörelsen, och EU-ledarna väntas också uttala sitt enhälliga stöd på toppmötet i Versailles nästa vecka. Frankrikes EU-minister Clement Beaune talar om att öppna för ”specialmedlemskap”.
Det här fotbytet förändrar ingenting i det barbariska kriget i Ukraina. Processen till fullt medlemskap tar många år. Men även det här fotbytet under trycket av en djup kris förändrar EU:s roll och ansvar i det framtida Europa.
”However this war ends, Europe has already been profoundly transformed”, skriver Le Mondes Sylive Kauffmann i FT.