Putinregimens krig i Ukraina har fått Sverige och Finland att söka medlemskap i militäralliansen Nato.
Nu ser den militära invasionen också ut att leda till att stoppklossarna hävs för EU:s utvidgningsprocess på Västra Balkan.
EU-ländernas ledare lovade redan 2003 vid ett toppmöte i Thessaloniki att länderna på Västra Balkan skulle få bli medlemmar. Men sedan dess har inte mycket hänt. EU-stormaktsledare har bromsat, EU-grannar på Balkan har blockerat medan flera politiska ledare på Västra Balkan lockats av inviter från Ryssland i stället.
På det senaste toppmötet mellan de politiska ledarna i EU och på Västra Balkan i fjol höstas var läget totalt låst. Frankrike, Nederländerna och Danmark pekades ut som de hårdaste motståndarna till att ens ställa upp ett mål om att ta in nya medlemmar 2030. Medan Bulgarien fortsatt blockerade Nordmakedonien från att få inleda den långa förhandlingsprocessen på grund av en konflikt om ländernas historia. Det förhindrar i sin tur Albanien från att få inleda medlemsförhandlingarna eftersom landets placerats i samma grupp som Nordmakedonien av EU.
EU:s ointresse och oförmåga har gett Ryssland möjlighet att skaffa sig inflytande i Västra Balkan och man har varit särskilt framgångsrik i Serbien. President Aleksandar Vucic har fördjupat samarbetet med Ryssland i snabb takt de senaste åren både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.
Serbia has received 6 MiG-29 fighters from Russia as well as 30 T-72 tanks, 30 other armored vehicles, and the Pantsir S1 air-defense system. In January, a shipment of Kornet anti-tank missiles arrived from Russia. (Serbia has also procured 4 MiG-29s from Belarus, which is participating in Putin’s war on Ukraine.) Its weapons deliveries have gotten so large and important to Moscow that it opened a defense office in Belgrade.
Putinregimen ser en demokratisk utveckling i sina grannländer som det största hotet mot sitt auktoritära styre. Det är EU:s ”soft power” när de ryska medborgarna får se vilka möjligheter EU-medlemskapet kan ge.
Rysslands krig i Ukraina har sänt chockvågor även genom länderna på Västra Balkan och till och med president Vucic har känt sig tvingad ta avstånd från invasionen. Serbien har dock inte inte infört några sanktioner och har fortsatt djupa ekonomiska förbindelser med Ryssland.
Serbiens grannländer är oroliga för att Putinregimen som ett svar på EU-sanktionerna ska pressa Serbien att underblåsa konflikterna ytterligare i Bosnien och sabotera Kosovos möjligheter till självständighet. De kräver stöd från EU och Nato, med utvidgningsprocessen och försvar mot rysk inblanding.
Kosovo´s president, Vjosa Osmani, predicted that “Russia, by destabilising the western Balkans, will seek to destabilise the whole of the Europe” and said Moscow was using Serbia to endanger democratic values.
Det verkar som att EU-ledarna också insett det ökade hotet mot Västra Balkan och att Putinregimens agerande förändrat de politiska förutsättningarna. De senaste veckorna har det pågått skytteltrafik av ministrar från EU-länderna till i första hand Bulgarien och Nordmakedonien för att försöka lösa upp den konflikt som blockerat utvidgningsprocessen helt de senaste åren. Siktet är inställt på en uppluckring av blockaden till ett EU-Västra Balkan-toppmöte den 23 juni.
Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock besökte redan i mars flera länder i regionen och lovade att EU ska se till att Västra Balkan inte hamnar under ryskt inflytande. Förbundskansler Olaf Scholz, som hela tiden hamnar på efterkälken, meddelade så i förra veckan att integrationen av Västra Balkan i EU nu är en topprioriterad fråga för tyska regeringen.
“The successful EU integration of our partners in the Western Balkans is in the very own interest of the European Union. That is why it is at the top of the German government’s political agenda.”
Tyska regeringens sändebud på Västra Balkan, Manuel Sarrazin, talar i en intervju om de ”stora misstag” som EU gjort sedan löftet om medlemskap för 20 år sedan.
“Clear mistakes, big mistakes. Perhaps now is the momentum even by correcting these mistakes [and] create a positive dynamic.”
Tyska EU-ministern Anna Lührmann har besökt Bulgarien för att försöka häva blockaden mot Nordmakedonien och Olaf Scholz förbereder ett besök på Västra Balkan de kommande veckorna.
Intressant är också att Olaf Scholz gjorde sitt utspel på en presskonferens i Berlin tillsammans med den holländske premiärministern Mark Rutte. Nederländerna har tillhört de länder som stått på bromsklossen för EU-utvidgningen, men sedan EU-positiva D66 fått ökat inflytande i koalitionsregeringen har Ruttes inställning ändrats:
“We are all trying together in the European Union to do everything in our power to ensure that the Western Balkans remain stable and that we find a solution for the problems that exist there, especially regarding North Macedonia and Bulgaria,” Dutch prime minister Rutte stated.
Österrikes utrikesminister Alexander Schallenberg besökte också Bulgarien och Nordmakedonien för ett par veckor sedan för att försöka få igång utvidgningsprocessen.
Möjligheten för en politisk öppning i de många konflikterna kring EU-utvidgningen på Västra Balkan har också ökat efter regeringsskiftena i Bulgarien och Nordmakedonien. Bulgariens Kiril Petkov och Nordmakedoniens Dimitar Kovacevski. Efter deras första möte i januari lovade de fördjupat samarbete om bland annat EU-integration.
Men så lätt är det inte fixat. Bulgariens nya fyrpartiregering är splittrad och utrikesministern Teodora Genchovska har uttalat att det bulgariska vetot mot Nordmakedonien ligger fast tills kraven på Nordmakedonien uppfyllts.
“We expect constitutional guarantees for the rights of Bulgarians in the Republic of North Macedonia.”
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har satt ytterligare press på EU-ledarna genom att lämna in landets medlemsansökan och kräva en snabbehandling. Moldavien och Georgien skickade in liknande ansökningsbrev bara ett par dagar senare.
EU-kommissionens Ursula von der Leyen gav ett snabbt svar genom att sätta igång steg ett i förhandlingsprocessen när hon som första EU-ledare mötte Zelenskyj i Kiev.
Det här har gjort flera EU-ledare nervösa. President Emmanuel Macron svarade med att relansera den franska idén om ett ”EU-light” för länder som Ukraina och även Storbritannien.
Förslaget fick stöd av Tysklands Olaf Scholz men avfärdades omedelbart av Ukraina.
Utrikesminister Dmytro Kuleba sade att Ukraina inte är intresserat av något ”surrogat” till EU-medlemskap. Och president Zelenskyj varnar för att det är ännu en uppgörelse mellan EU:s stormakter och Ryssland över huvudet på Ukraina.
”This is the influence and political and diplomatic pressure of Russian officials and lobbyists on the decision of a European country to support Ukraine or not.”
De hårda protesterna från Ukraina som även fått stöd av flera EU-länder i Östeuropa har fått president Macron att ”förtydliga sig”. Han försäkrar nu att hans utspel ”inte är något alternativ” till EU-medlemskap. När han mötte Moldaviens president Maia Sandu i förra veckan utlovade han ett klart svar på landets medlemsansökan ”de närmaste veckorna”.
Moldavien är det land på Västra Balkan som känner sig mest hotat av den ryska invasionen i Ukraina. Ryska soldater finns redan på plats i utbrytarregionen Transnistrien och man befarar att Putinregimen kan utvidga kriget dit.
“The recent incidents [in Transnistria] show that a spread of the conflict cannot be excluded,” Macron added.
Putins krig i Ukraina har satt press på EU-ledarna att ta ansvar för sitt löfte till medborgarna på Västra Balkan för nästan 20 år sedan. Det är upp till bevis den 23 juni.
Fakta om förhandlingsläget för länderna på Västra Balkan.