För första gången kommer det att sitta Putinkramare både i presidentpalatset och regeringspalatset i Bratislava. Det gör det lättare för den vänsterpopulistiske premiärministern Robert Fico att skaffa sig kontroll över rättssystem, medier och statsapparat.
När oppositionen kommer att synas allt mindre ökar pressen på EU att agera innan Fico lyckas gå i läromästaren Viktor Orbans fotspår och gör Slovakien till en ”illiberal demokrati”.
Valsegraren Peter Pellegrini lyckades mobilisera många väljare till vallokalerna i den avgörande omgången med varningar för att oppositionens kandidad Ivan Korčok skulle skicka unga slovaker till kriget i Ukraina. Det var lögn och presidenten har inga sådana befogenheter, men samma skrämseltaktik fungerade för Viktor Orban i valet 2022.
Ficoregeringen hade oroats av att Korčok överraskande fick flest röster i första valomgången och tog till skrämseltaktik för att stoppa honom. Robert Fico lockade extremhögerns röster genom att ställa upp på en presskonferens med SNS-ledaren Rudolf Huliak och varna för att en valseger för Korčok innebar att den liberala ”ondskan” skulle ta över.
Det fungerade, valdeltagandet ökade från 51 till 61 procent när Pellegrini vann med 53 – 47.
Ivan Korčok talade upprört om Ficoregeringens skamgrepp i sitt tal efter valförlusten.
”Vi har fått se hur det har spridits hat och lögner att den andre var en ”krigskandidat”. Jag kommer aldrig att glömma det, inte bara för mina söner utan för alla medborgare i Slovakien”.
Peter Pellegrini och Robert Fico har inte alltid varit så såta vänner. Pellegrini startade ett eget parti efter att Fico tvingats avgå 2018 efter omfattande protester efter mordet på den undersökande reportern Jan Kuciak. Men efter parlamentsvalet i fjol höstas bildade de en regeringsallians med högerextrema SNS, och nu på lördagsnatten stod de sida vid sida och jublade över att även kunna ta över presidentpalatset.
Pellegrini som tidigare kallat Robert Fico en ”föredetting” och i valrörelsen i höstas lovat stå självständig mot Fico försäkrade nu att deras regeringsallians kommer att ”förbli stabil”.
Presidenten har främst en symbolisk roll i Slovakien, men har ändå fungerat som en motvikt till regeringarna. Presidenten kan lägga in veto mot regeringsförslag och markera för väljarna att det är ett viktigt politiskt beslut. Även om regeringen kan upphäva vetot med ett andra beslut i parlamentet.
När Ficoregeringen nu i rekordfart försöker ta kontroll över rättssystemet och public service-media har den avgående presidenten Zuzana Čaputová har sagt nej till regeringens planer och har på så sätt bidragit till proteststormen och massdemonstrationerna mot regeringen.
Men när Robert Ficos regering slipper höra några protester från presidentpalatset och public service-tv ställs under politisk kontroll kommer även den politiska oppositionen att höras och synas allt mindre.
Robert Fico har också tydligt signalerat att han tänker ta kontroll över rättssystemet. Inte bara genom att lägga ner den särskilda åklagarmyndighet som utrett misstankar om korruption mot honom och hans partikollegor. Utan också genom att ta kontroll över domstolarna.
I förra veckan krävde Fico att inrikesministern ska straffa utpekade domare i högsta domstolen för att de fällt flera av hans politiskt förtrogna.
HD-domaren Juraj Kliment fördömde Ficos uttalande och manade domare över hela landet att protestera. Men Ficoregeringen har redan beslutat lägga ner en korruptionsmyndighet och satt igång jakten på journalister.
EU-parlamentet har med stor majoritet fördömt regeringens underminering av rättsapparaten och ingreppen i mediefriheten. Parlamentariker kräver att EU-kommissionen ska ingripa och förhindra att Robert Fico omvandlar Slovakien till en maffiastat.
Det finns ett stort missnöje i parlamentet med att EU-kommissionen varit så senfärdig att agera mot Viktor Orbans underminering av demokratin i Ungern.
Parlamentet drev på för att budgetmiljarder ska stoppas om något medlemsland bryter mot demokratireglerna. Kommissionen var sen att utnyttja den möjligheten och parlamentet har dragit kommissionen inför EU-domstolen för att Orbanregeringen fått tillbaka en del av de stoppade miljarderna.
Domstolsprövningen kommer troligen inte leda till att kommissionen fälls. Men det visar på ett ökat politiskt tryck för att försöka förhindra att grundläggande demokratiska regler undermineras i medlemsländer.
EU har också fått en ny myndighet som kan agera mot korrupta regeringar. EU:s åklagarmyndighet EPPO har redan varnat för Ficoregeringens planer att urholka rättssystemet och att det kommer att försvåra EU:s möjligheter att förhindra fusk med EU:s budgetmedel:
”Based on a thorough analysis of the combination of the proposed amendments, the European Chief Prosecutor concluded that they constitute a serious risk of breaching the rule of law”, skriver EPPO:s chefsåklagare Laura Kövesi till EU-kommissionen.
Ficoregeringen ägnar sig hittills mest åt att stärka sin inrikespolitiska makt och ostört kunna berika sig. Fico har hittills inte agerat på EU-toppmöten för att tillsammans med Viktor Orban stoppa stöd till Ukraina. Den slovakiska regeringen har heller inte stoppat den privata och statliga försvarsindustrin från att sälja vapen till Ukraina.
Robert Fico vill inte riskera att EU-kommissionen känner press från övriga EU-ledare att stoppa budgetmiljarder till Slovakien. Utan protester från presidentpalatset i Bratislava och med en allt mindre synlig opposition i slovakiska medier kan trycket på EU också minska.
Det är därför det EU-parlament som väljs i juni kommer att ha en viktig roll. Om det även efter valet finns en bred majoritet för att fortsätta pressa på kommissionen och regeringarna att agera redan nu mot Ficoregimen i Bratislava. Innan Ficos och Pellegrinis Putinkramande maningar till ”fredsförhandlingar” i Ukraina utvecklas till att även försöka stoppa EU:s och Natos stöd till Ukraina.