Före EU-toppmötet hade Ungerns Viktor Orban en tête-à-tête med Vladimir Putin i Peking. Och Slovakiens nyvalde Robert Fico lovade stoppa militärt stöd till Ukraina.
Men på toppmötet accepterade ”radarparet Orban-Fico” ett enhälligt fördömande av Ryssland och löften om fortsatt militärt stöd till Ukraina. De nöjde sig med en brasklapp om att EU:s beslut kanske inte överenstämmer med en del länders säkerhetspolitik.
Estlands premiärminister Kaja Kallas påpekade på väg in på EU-toppmötet att regeringschefer som Ungerns ofta säger en sak till journalisterna och sedan instämmer med övriga EU-ledare inne på mötet. Och det bekräftades extra tydligt på detta toppmöte.
Inför mötet liknade Viktor Orban EU och Bryssel med en ”dålig parodi” av Sovjetunionens ockupation, men som han kan strunta i.
Men trots det intima mötet med Putin ställde sig Orban tillsammans med övriga EU-ledare bakom toppmötets enhälliga slutsatser, som innehåller ett stenhårt fördömande av Rysslands krig mot Ukraina:
”The European Council reiterates its resolute condemnation of Russia’s war of aggression against Ukraine, which constitutes a manifest violation of the UN Charter, and reaffirms the European Union’s unwavering support for Ukraine’s independence, sovereignty and territorial integrity”.
EU-ledarna lovar enhälligt fortsatt ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina, så länge det behövs:
”The European Union will continue to provide strong financial, economic, humanitarian, military and diplomatic support to Ukraine and its people for as long as it takes”.
EU-ledarna uttalar också sitt stöd för planerna på att använda de drygt 200 miljarder euro som beslagtagits från ryska staten. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talade om att avkastningen ska användas för återuppbyggnad av Ukraina.
Toppmötet stödjer också Internationella krigsförbrytartribunalen, som utfärdat en arresteringsorder på Vladimir Putin.
Radarparet Orban-Fico kunde ha stoppat detta uttalande. Precis som Ungern och Polen stoppade EU-toppmötet i Granada i början av oktober från ett gemensamt ställningstagande i migrationspolitiken. Det mötet slutade i stället i en till intet förpliktigande deklaration av EU-ordföranden Charles Michel.
Men Viktor Orban och Robert Fico verkar ha insett att ett veto mot Ukrainastödet kan slå tillbaka hårt, till exempel med indragna budgetmiljarder från EU.
I stället nöjde de sig med en liten brasklapp på tre rader, där det sägs att EU respekterar ”en del länders säkerhets- och försvarspolitik”:
”Military support and security commitments will be provided in full respect of the security and defence policy of certain Member States and taking into account the security and defence interests of all Member States.”
Brasklappen verkar vara en variant av EU-fördragets förbehåll i artikel 42 om gemensamt EU-försvar för icke-Natoländer, som då var Sverige, Finland, Irland och Österrike. Där sägs att EU:s politik ”inte ska påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsländers säkerhets- och försvarspolitik”.
Ungern och Slovakien är Natomedlemmar, men tillåts gömma sig bakom samma brasklapp om EU:s säkerhets- och försvarspolitik, så länge de inte ställer sig i vägen för den.
Efter toppmötet sade Robert Fico till journalisterna att han accepterar ökat humanitärt stöd till Ukraina, men vill ha ökad öppenhet om vart pengarna går.
EU-ledarna hade också en första diskussion om kommissionens krav på utökad budget för att klara de åtaganden om ökat stöd till Ukraina, satsningar för att få länder i Nordafrika att stoppa flyktingar från att söka sig till EU och satsningar på gröna investeringar.
Viktor Orban säger fortsatt nej till förslaget om 50 miljarder euro till Ukraina, troligen i ett försök att få EU-kommissionen att häva blockaden mot utbetalningar från EU-budgeten till Ungern. Men han har inte ens uppbackning av Robert Fico, som inte säger nej till mer Ukrainastöd, men kritiserar den omfattande korruptionen i landet.
Statsminister Ulf Kristersson hade med sig ett svenskt nedskärningsförslag – med osthyveln – för att få fram pengar till de utlovade satsningarna, rapporterar Politico. En hyvling på 4 procent av de flesta övriga områden kan ge 25 miljarder euro, enligt svenska regeringen. De största nedskärningarna, upp till 15 procentr, skulle drabba EU:s forskningsprojekt – Horizon – ett svårsmält förslag för många andra regeringar. Kristersson hade därför även med sig ytterligare en osthyvel, utan Horizon.
Ursula von der Leyen sade efter mötet att förhandlingarna nu kommer att handla om ökade anslag från medlemsländerna eller nedskärningar på andra områden.
Det finns förslag om ökade intäkter för EU-budgeten i form av pengar från utsläppshandeln och gröna tullar på import. Men de kommer att ta 2-3 år att införa även om EU-regeringarna kommer överens om det. Nu krävs en uppgörelse före årsskiftet.
Sverige och Belgien fick in en skrivning i toppmötets slutsatser om kampen mot terrorism efter att två svenska fotbollsfans mördats i Bryssel inför matchen Belgien-Sverige. Men enligt Politico begärde Ulf Kristersson att det också skulle slås fast att det finns en koppling mellan migration och terrorism. Men det avvisades av andra EU-ledare.
EU-ledarna ställde sig bakom det här uttalandet:
”The European Council strongly condemns the recent terrorist attacks in France and Belgium killing and injuring Swedish and French nationals. The European Union stands united and firm in the fight against terrorism, hatred and violent extremism of all kinds. The European Council calls on the institutions and Member States to engage in concerted efforts to mobilise all relevant policy areas at national and EU level to enhance internal security, including by strengthening law enforcement and judicial cooperation, information exchange through the full use of relevant databases, protection of the external borders, fight against smugglers and close cooperation with third countries.”