Rädsla för SD här, FPÖ där. Österrikes helomvändning i flyktingpolitiken – i svenska partiers fotspår

Österrikes S- och M-regering har chockat sin historiska bundsförvant Tyskland genom att ansluta sig till östländerna och hota blockera flyktingar från att lämna Grekland. Förklaringen till helomvändningen finns i inrikespolitiken och har stora likheter med svenska partiers agerande.

Högerpopulistiska FPÖ har klättrat till största parti i opinionsmätningarna i Österrike och på söndag räknar partiet med fördubblat väljarstöd i regionalvalen i Tyrolen.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Österrikes Werner Faymann agerade som ett radarpar i fjol höstas när de lovade öppna sina gränser för att ta emot flyktingarna från krigets Syrien. Men dagarna före EU-toppmötet 18-19 februari meddelade Faymann plötsligt att Österrike nu kommer att ta emot max 80 flyktingar/dygn och stoppa övriga oberoende om de har asylskäl eller inte. Och dagen före EU-migrationsministermötet den här veckan bjöd regeringen in flera östländers regeringar till ett möte i Wien för att bilda en allians för att stänga gränsen mot Grekland.

Den här omsvängningen kan bara förstås om man ser på vad som händer i den österrikiska inrikespolitiken. De flesta flyktingar som kom till Österrike under förra året reste vidare till Tyskland, men cirka 90 000 sökte asyl i landet. Det är färre än vad Sverige tog emot, men väljaropinionen har reagerat på liknande sätt. Främlingsfientliga FPÖ har vunnit väljare från båda regeringspartierna, Socialdemokraterna och kristdemokratiska ÖVP. FPÖ är nu största parti i opinionsmätningarna.

Den kommande helgen är det regionalval i Tyrolen och FPÖ räknar med att fördubbla antalet mandat, från 49 till minst 100 i regionalförsamlingen och siktar på att vinna flera borgmästarval: FPÖ will sich in tirol verdoppeln

– En fördubbling av mandaten skulle bli en fingervisning inför förbundsdagsvalet 2018, sade FPÖ-ledaren Heinz-Christian Strach på en presskonferens på fredagen.

FPÖ:s opinionsframgångar har fått regeringspartierna att ta till de närmast desperata åtgärderna, där kristdemokratiska ÖVP har varit pådrivande enligt österrikiska medier.

EU-kommissionen har varnat Österrike och i ett brev pekat på att maxtaket för antalet flyktingar bryter mot en rad internationella konventioner, bland annat Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter och FN:s flyktingkonvention. Tysklands inrikesminister Thomas de Maiziere har varnat Österrike för att omsvängningen kommer att få ”konsekvenser”.

Regeringspartiernas agerande påminner starkt om Sverige. Statsminister Stefan Löfven lovade en fortsatt generös asylpolitik i september, och när antalet flyktingar snabbt ökade och Sverigedemokraternas opinionssiffror sköt i höjden gjorde regeringen en helomvändning och införde ID-kontroller för att få stopp på flyktingströmmen. Och kristdemokratiska ÖVP:s systerparti Moderaterna har krävt ännu mer långtgående åtgärder och krävt ”flyktingpaus”, något som riskerar strida mot de internationella konventioner som Österrike nu bryter emot.

Österrike har nu anslutit sig till kravet på ”plan B” i EU:s diskussioner om flyktingpolitiken, som innebär att gränsen mot Grekland i praktiken stängs. I den så kallade Wiendeklarationen hotas Grekland med att bli isolerat från övriga EU om landet inte kan stoppa flyktingströmmarna från Turkiet.

Den österrikiska regeringens omsvängning har lett till en öppen konflikt med Grekland, som kallat hem sin ambassadör från Wien. På EU-migrationsministermötet på torsdagen råskällde ministrarna på varandra och det gick inte att få fram några resultat.

– Om Grekland inte kan säkra EU:s yttre gräns måste vi fråga oss om Schengens yttre gräns kan gå där längre, sade Österrikes inrikesminister Johanna Mikl-Leitner.

Tysklands och EU-kommissionens hopp står nu till att Turkiet och Nato ska få stopp på flyktingvågen. Inför det extrainkallade EU-toppmötet med Turkiet den 7 mars reser EU-ordföranden Donald Tusk och EU-kommissionens Frans Timmermans till Ankara för att försöka se till att toppmötet kan leda till några nya beslut.

Den turkiska regeringen uppger att den stoppat mer än 9 000 flyktingar och gripit 300 flyktingsmugglare, men från Grekland rapporteras om fortsatt stora flyktingströmmar.

– Vi vägrar att bli ett Europas Libanon, en lagerlokal för själar, sade Greklands migrationsminister Yannis Mouzalas.

EU har nu en dryg vecka på sig att se till att ”plan A”, där flyktingströmmarna från Turkiet begränsas kraftigt, blir trovärdig. I Tyskland väntar flera regionalval den 13 mars, och om de båda regeringspartierna tappar kraftigt i väljarstöd kan det leda till att även Angela Merkel måste acceptera att EU kliver tillbaka flera decennier och stänger gränserna mellan medlemsländerna.