Rätt person på rätt plats – amerikan i Bryssel?

Berättelsen om amerikanskan som inte fick ett toppjobb i EU är en sorglustig historia med oklar sensmoral.

Rätt person, rätt meriter eller rätt kontakter?


På sina håll (i Brysselbubblan) har ett personalärende vållat uppståndelse den senaste tiden.
När ärendet först nådde utanför de närmaste kretsarna kom den från en fransk juniorminister som offentligt (på twitter) undrade hur en amerikanska hade kunnat få toppjobbet i konkurrensavdelningen – fanns det verkligen inte en enda europé att tillgå?
Fler fransmän stämmer raskt in.

Amerikanen heter Fiona Scott Morton och jobbet hon hade fått var som chefsekonom på EUs konkurrensavdelning.
Låt oss bara inflika att konkurrensavdelningen nog är den enskilt mäktigaste instans som EU-kommissionen har.

De som jobbar här kan lägga böter på 10 procent av ett bolags globala årsomsättning, om de inte är nöjda med hur verksamheten bedrivs.
De som jobbar här stoppar med en hand i luften mastodonterna Google, Apple och Facebook från att göra nya affärer.
De som jobbar här ska i augusti börja tillämpa världens mest drakoniska (nya) regler på IT-plattformar som Google, Twitter, Facebook och TikTok.

Och chefsekonomen är i princip konkurrenskommissionärens högra hand.
Konkurrenskommissionären ska förresten snart sluta, Margrethe Vestager har i princip fått chefsjobbet för EIB, så det väntar en tillfällig nykomling på kommissionärsjobbet ett tag.

Nå, när amerikanska Scott Mortons tillsättning kritiseras så uppstår en mindre folkstorm till hennes försvar:
”Typiskt fransmän, förfärligt med det slags nationalism.”
”Det är så klart en kampanj för att hindra Vestager att få EIB-jobbet, sydeuropéerna vill nog ha det jobbet själva.”

Det framkommer nu att Scott Morton, anställd på det amerikanska Yale-universitetet parallellt har konsulterats av IT-jättarna.
”Att fransmän inte kan fatta att det är en merit att ha jobbat i näringslivet!”

Protesterna fortsätter och fler än fransmän stämmer in. Alla partigruppsledare i parlamentet skriver till kommissionen och kräver svar.
Margethe Vestager får infinna sig i parlamentets ekonomiska utskott för att besvara frågor.
Fanns det verkligen ingen europé som sökte?
Just det här jobbet har alltid haft krav på EU-nationalitet, varför hade Vestager plockat bort det kravet?
Scott Morton har inte genomgått säkerhetskontroll, varför hade Vestager plockat bort det kravet?

Vestager försvarade sig – tvekande och genom att läsa högt från anteckningar sägs det, vilket vore olikt denna annars självsäkra dam.
”Bara elva européer sökte.”
”Scott Morton är så väldigt bra, och vi ville ha det bästa.”
”Jo, hon har haft uppdrag från några (Amazon, Apple, Microsoft, Pfizer… för ersättningar på 1-2 miljoner dollar) men hon lovar ropa jäv och inte delta i arbete med dessa firmor.”

Sex EU-kommissionärer upprörs nu över att de lurats godkänna anställningen utan att informeras om att hon inte hade EU-nationalitet utan var amerikanska. De kräver att frågan tas upp på kommande kommissionsmöte.

Fem NGOs som skrivit ett protestbrev redan i maj månad, hörs av i diskussionen. De har granskat Scott Mortons jobb och kan redogöra för att hennes ståndpunkter hittills varit raka motsatsen mot europeiska ståndpunkter på området IT-plattformar.

Dessutom har Fiona Scott Morton skapat skandal i USA sommaren 2020 som sedan tvingat henne att avgå. Hon hade tagit regeringsuppdrag utan att berätta att hon parallellt arbetade för just de IT-plattformar som den amerikanska administrationen ville ha granskade.

Nu börjar personalavdelningen läcka och det visar sig att utlysningen på denna viktiga post gjordes i mars och Scott Morton gratulerades på sociala media till att ha fått jobbet i april.
Dessutom hade kraven på att vara europé och säkerhetsklarerad lyfts bort redan innan utlysningen gick ut.
Nu fick kritikerna vatten på sin kvarn för hur riggad för en i-förväg-utsedd kandidat var den här rekryteringen egentligen?

Dagen efter utfrågningen av Vestager i parlamentet säger Scott Morton upp sig.
Affären är över.

Efterbörden är dock en spridd övertygelse om att det var hennes chef, Ursula von der Leyen, som tvingat in Scott Morton. Von der Leyen uppfattas som lite väl pro-amerikansk i en del kretsar.
Fransk press hamrar in budskapet att vissa vill göra Europa till en amerikansk underlydande och frågar sig hur mycket av självplågare vi européer egentligen är.
Vi kan räkna med att kritiska ögon kommer att granska framtida rekryteringar i EU-kommissionen.

Icke desto mindre så fläckar affären också Margrethe Vestagers eftermäle. Hon har allmänt setts som en principfast politiker, aldrig rädd att ta en fajt.
Det ryktet är sig inte likt efter Scott Mortons korta framträdande på den europeiska scenen.