Statsminister Ulf Kristersson är beredd att gå mycket långt för att få Ungerns Viktor Orban att ge upp sitt veto mot ett EU-beslut om ett fyraårigt stöd på 50 miljarder euro till Ukraina. Orban kan få chansen att stoppa stödet varje år.
Kristerssons redogörelse inför riksdagens EU-nämnd avslöjade också att EU-regeringarna inte förberett sig för att att genomföra en ”Plan B” med snabba beslut om Ukrainastöd utan Ungern.
I det senaste kompromissförslaget inför torsdagens EU-toppmöte sägs att EU-ledarna ska enhälligt besluta om ett fyraårigt stöd till Ukraina på 50 miljarder euro. Samtidigt utlovas till Viktor Orban att Ukrainastödet ska ”diskuteras årligen men utan beslut”.
Men Viktor Orban har i förhandlingarna krävt att det ska fattas ett nytt beslut varje år på ett EU-toppmöte om Ukrainastödet. Det skulle ge honom möjlighet att lägga in sitt veto varje år.
Ulf Kristersson sade att hans inriktning är ett EU-beslut om Ukrainastödet blir ”så långsiktigt som möjligt”.
– Men vi är beredda att ställa upp på det som kan nå enhällighet, deklarerade statsministern.
Det innebär att regeringen är beredd att ge Viktor Orban den årliga vetorätt han krävt i utbyte mot att Ungern häver sitt veto mot att börja betala ut det nya stödet till Ukraina.
EU-nämndens samtliga ledamöter gav också Kristersson klartecken för hans linje på EU-toppmötet, även om Socialdemokraternas Matilda Ernkrans tyckte att det skulle vara ”riktigt dåligt” om Orban får årlig vetorätt.
Kristersson informerade också om att Ungern krävt att EU ska besluta om ökade anslag till stärkt gränsbevakning mot flyktingar. Även det stödjer regeringen.
– Jag hoppas att enigt EU-beslut om utökat stöd till Ukraina kan bli en stark signal till USA, sade Kristersson.
– Ett Ukrainastöd från 26 länder vid sidan om EU skulle inte ha samma signalverkan.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen deklarerade efter toppmötet i december, då Viktor Orban blockerade Ukrainastödet, att en plan B skulle vara klar till nästa toppmöte. Men Ulf Kristersson gav bilden av att EU inte ägnat särskilt mycket tid åt att utarbeta en Plan B, utan i stället helt inriktat sig på att övertala Viktor Orban.
– Det blir mer komplicerat om vi ska genomföra Ukrainastödet med 26 länder. Det får vi diskutera i så fall, sade Kristersson.
Ukrainas regering har varnat för att statskassan är tömd inom några veckor. Ändå verkar EU-regeringarna enbart förlitat sig på att Viktor Orban ska backa från sitt veto och nya stödpengar snart ska kunna sändas till Kiev. Att döma av Ulf Kristerssons redovisning inför EU-nämndens öppna möte.
Kristerssons argumentering visar också att EU-ledarna anser att Viktor Orbans ställningstagande kan påverka Republikanerna i USA:s kongress. Ett enigt EU-beslut utan veto från Orban har en starkare ”signal till USA” än ett Ukrainastöd från ett ”splittrat EU”.
EU har satt hård press på Viktor Orban under de senaste veckornas förhandlingar, med hot om att upphäva Ungerns rösträtt med ”atombombsparagrafen” artikel 7 i fördraget, med läckta papper om hur EU kan ”sabotera” Ungerns ekonomi.
EU-regeringarna har inga planer på att genomdriva något sådant. Men utspelen har varit tillräckliga för att sänka den ungerska valutan, driva upp räntorna och skrämma Viktor Orban.
Orban har också fått se hur hans ”vänner” vänt honom ryggen.
Turkies president Erdogan skrev plötsligt under Sveriges ansökan om Natomedlemskap, utan att informera Orban som lovat att Ungern inte skulle bli sist att säga ja.
Slovakiens premiärminister Robert Fico uttalade stöd för Orban när de möttes, för att sedan åka till Ukraina och lova stödja EU:s stöd och fortsatta vapenleveranser.
Men det kommer uppenbart inte att vara Ulf Kristersson som kommer att pressa Viktor Orban att ge upp sitt krav på årliga veton mot Ukrainastödet. Det blir upp till andra EU-ledare att eventuellt sätta fortsatt press på Orban.
För Kristersson är det viktiga vid det här EU-toppmötet att få klartecken från Viktor Orban om ett snabbt ungerskt beslut om Natomedlemskapet.
Förslaget till EU-toppmötet innebär ett Ukrainastöd med 17 miljarder euro i bidrag och 33 miljarder i lån.
Men också utökade anslag med knappt 15 miljarder euro till bland annat migrationspolitiken och en försvarsfond.