Två nybildade partier toppar opinionsmätningarna och minst sex partier byter partiledare. Efter 13 år med Mark Rutte som premiärminister i den holländska politiker är det hela havet stormar i politikereliten som väljarna får att ta ställning till i höstens nyval.
Splittringen kan bana väg för högerextreme Geert Wilders återkomst till regeringsinflytande.
Det finns 17 partier i det holländska underhuset, men 21 partigrupperingar eftersom flera partier splittrats sedan valet 2021. Högerliberale Mark Rutte har dock lyckats hänga kvar som regeringschef med stöd av vitt skilda koalitioner och olika politiska budskap ända sedan 2010.
Nu utmanas Ruttes arvtagare av EU-kommissionären Frans Timmermans, som lanseras som Socialdemokraternas och De Grönas gemensamma kandidat till premiärministerposten.
Ruttes sista maktspel blev att fälla sin egen ”Rutte IV-regering” och meddela sin avgång som partiledare. Han fortsätter dock till synes som fullvärdig regeringschef med uppgörelser med Tunisien om att återsända flyktingar, beslut om F16-plan till Ukraina och budgetsatsningar till ”de fattigaste” trots att han formellt bara leder en expeditionsministär fram till valet den 22 november.
Hans efterträdare Dilan Yesilgöz-Zegerius, turkisk flykting som barn, har omedelbart gjort en högersväng och ”öppnat dörren” för regeringssamarbete med högerextreme och islamfientlige Geert Wilders’ parti PVV. Detta trots att Wilders kritiserade utnämningen till justitieminister på grund av hennes turkiska ursprung.
Mark Ruttes första regering samarbetade med Wilders, men Rutte har senare kallat det för hans ”största misstag i karriären”. Wilders och övriga högerextrema partier har varit uteslutna från regeringsförhandlingar sedan dess. Men nu uttalar Rutte stöd för efterträdarens fotbyte, med formuleringen ”Det är dags att gå vidare”.
Väljarna i Nederländerna är också mycket ombytliga och hoppar mellan partierna i det djupt fragmenterade partisystemet.
+ I våras blev nybildade BBB störst i regionalvalen på sitt motstånd mot tvångsnedläggningar av jordbruk för att klara domstolskraven på minskade utsläpp.
+ Men i sommar har opinionsmätningarna toppats av ett ännu inte bildat parti, under ledning av den tidigare kristdemokratiske politikern Pieter Omtzigt. Han har varit väljarnas favorit att efterträda Mark Rutte efter att ha varit med och avslöjat en jätteskandal med indragna dagisersättningar, där skattemyndigheterna felaktigt krävde tillbaka 10 000-tals euro från främst ensamstående mammor med invandrarbakgrund.
I dagarna har Omtzigt meddelat att han startar partiet Nieuw Sociaal Contract, men deklarerade samtidigt att han inte vill ha så många röster som opinionsmätningarna visar och att han inte vill bli premiärminister. Han söker nu partikandidater men verkar inte planera att ställa upp i samtliga valkretsar.
Även uppstickarpartiet BBB:s partiledare Caroline van der Plas har avsagt sig ambitionen att bli premiärminister.
”I don’t want to wear nice clothes and fly around the world. Then I have to wear heels when I can’t walk in heels at all. It all grabs me a bit by the throat, to be honest.”
Det tornar därför upp sig till en huggsexa om posten som premiärminister efter valet mellan Mark Ruttes efterträdare som VVD-ledare Dilan Yesilgöz-Zegerius och Frans Timmermans, vänsterkandidat för socialdemokratiska Pvda och GroenLinks.
Geert Wilders har sträckt ut en hand med erbjudande om nytt samarbete med VVD efter att Yesilgöz-Zegerius som justitieminister var med och drev fram Rutte IV-regeringens fall i en konflikt om flyktingbarns rätt att familjeåterförening.
Den nya VVD-ledaren kan också behöva stöd av Wilders för att få ihop en majoritet efter höstens val. Den nye partiledaren för den tidigare regeringspartnern, kristdemokratiska CDA, har uteslutit samarbete med Wilders och andra högerextrema partier. Det har även Pieter Omtzigt deklarerat är ett avgörande ställningstagande för hans nya parti:
”Partier måste acceptera rättsstatens grundregler. Annars är det inte möjligt med att samarbeta i en koalition”.
Yesilgöz-Zegerius får inrikta sig på kompromisser med bondepartiet BBB, som lierat sig med högerextrema partier med en anti-migration, anti-EU-plattform.
Men Frans Timmermans fiskar också efter samarbete med BBB och bjöd in partiledaren Caroline van der Plas till överläggningar i Bryssel omedelbart efter partiets valframgång i våras. Båda skickade ut positiva signaler efter mötet.
I opinionsmätningarna är det jämnt skägg mellan VVD och den nya alliansen Pvda-GroenLink. Men med 26-28 mandat var i opinonsmätningarna krävs det mycket kompromissande med andra partier för att få ihop en regeringskoalition med majoritetsstöd på minst 75 mandat i det holländska underhuset.