Trosvissa Lis ”brexit, brexit, brexit” Truss reste i dagarna till ett möte sammankallat av EU för att ödmjukt be om hjälp från mannen som hon inte kunnat förmå sig kalla för vän.
Med tanke på hur Storbritannien sedan 2016 satt en ära i att ta avstånd från allt EU-relaterat (forskning, brottsbekämpning, Nordirland och ända ut till utbyte av skolklasser) så var det en aning överraskande att premiärminister Lis Truss bestämde sig för att delta i premiären för den nya European Political Community.
Detta var ju franske presidenten Macrons idé trots allt, kollegan som hon inte kunde säga säkert i augusti om hon betraktade som vän eller fiende.
”The jury is out,” log hon om den frågan.
Nå, det verkar som om juryn kommit in nu.
Hon kom alltså till Prag, hon log så gott hon förmådde inför kamerorna under ett möte med just denne Macron.
Oväntat.
Men brittisk press hade skvallret om vad mötet handlade om för henne:
Truss vill återställa kopplingen mellan brittisk och europeisk energimarknad.
Storbritannien klarar sig inte på egen hand.
Svårt att föreställa sig kanske, eftersom Storbritannien ju har både egen gas och olja, kärnkraft och mycket vindkraft.
Men problemet syns i energipriserna. Sedan marknadens gasbrist slog igenom i elpriset i januari har brittiska elräkningar varit kraftigt högre, ibland dubbelt så höga, som de europeiska.
Ett avgörande problem är att Storbritannien i stort sett saknar gaslager. Medan EU har hjälpts åt att fylla sina lager inför vintern (till snart 90 procent) så har Storbritannien strikt taget inga lager alls utan har levt på marknadstillgång.
Att sälja till Europa när priset varit högt (kalla vintermånader) och importera från Europa när priset varit lågt (sommarmånader) har funkat fint i tider av energiöverflöd. De lager som landet stängde 2017 och ersattes inte.
Vintern ser därför riktigt mörk ut för britterna.
Under sommarens gaskris har EU arbetat för att spara energi och för att hitta nya leverantörer som kan ersätta Ryssland. EU har minskat rysk gasimport från 40 procent till 9 procent och har dessutom kunnat köpa mer gas än tidigare år.
Regeringen Johnson gjorde under sommaren inget alls… eftersom premiärminister Johnson ju ändå skulle åka ut så snart en ny toryledare valts att ersätta honom.
Det enda positiva som Lis Truss hittills har lovat sin befolkning är att hjälpa dem betala det värsta av deras elräkningar trots att hennes land har ett budgetunderskott, rekordinflation och höga räntor. Förra veckan kraschade hon ekonomin totalt när hon dessutom lovade låna miljarder till skattesänkningar.
Nej, Lis Truss behöver verkligen EU för att hålla sig flytande.
Därav hennes närvaro på mötet, leende samtal med Emmanuel Macron och annonsen att i vår ska Storbritannien och Frankrike återuppta sina bilaterala möten för en ”förnyad bilateral agenda.”
Hon följde upp med att möta Nederländernas Mark Rutte, flörta med EU-ordförande Tjeckiens Petr Fiala liksom att på det stora mötet be de 44 närvarande ledarna att hålla energin flödande till Storbritannien.
”…to keep the lights on,” som en brittisk tidning formulerade hennes vädjan.
Så vad svarar de europeiska ledarna på hennes begäran att söka om medlemskap i Nordsjösamarbetet?
Gärna, säger de.
Ju fler länder som ingår i det europeiska energisamarbetet, desto bättre.
Detta var ju en av de saker som mötet syftade till och tycks ha uppnått:
En gemensam önskan om att knyta ihop hela Europa i en energimarknad.
Men Macron påminde förstås stillsamt – elakt? – Lis Truss om att det betyder att Storbritannien måste acceptera EUs inre marknadsregler.
Så Lis Truss blev till slut den första brittiska premiärminister efter David Cameron att offentligt behöva tugga i sig att nej, Storbritannien håller faktiskt inte alla trumf på hand och det där med att ”take back control” var alltid bara dumheter.