Om USA verkligen vill köra ”America First” så ger man upp sina chanser att diktera för andra länder hur de ska uppträda.
Hälsningar, prinsen av Saudiarabien.
Så här tweetar Joe Bidens boss över handelsfrågor, Katherine Tai:
”Medan några sektorer av ekonomin har tjänat på frihandelsavtal vet vi att den traditionella inställningen till handel har betydande kostnader.”
Ja, ni läste rätt. Biden-administrationen har droppat idén att handel är alltid av godo. Som en het potatis.
Tai förtydligar i sin tweet vilka frihandelns negativa effekter är:
”Koncentration av rikedom, sårbara varukedjor, decimering av industrisamhällen.”
Den som varit uppmärksam har hört henne och Biden säga liknande saker en tid redan. De kallar sin version av utrikeshandel för ”handelspolitik för medelklassen” vilket bl a säger att man vill ta hem produktion till USA.
I praktiken har det inneburit bland annat att….:
* Biden har behållit Trumps strafftullar på omvärlden (han gav dock EU större stålkvoter för att lätta på trycket) – trots att dessa motiveras med ”nationell säkerhet,”
* Biden har skärpt kraven i federala lagen ”Buy American,”
* Biden ger miljarder till företag för att utveckla och tillverka i USA,
* Biden har infört skattelättnader på amerikansk produktion som drabbar länder han har handelsavtal med, t ex grannarna Kanada och Mexiko,
* Biden har behållit USAs veto mot WTOs tvistlösningspaneler,
* Biden har startat Indo-Pacific Economic Framework (IPEF) med en rad asiatiska länder och förhandlar handel utan att erbjuda dem någon som helst tillträde till den amerikanska marknaden.
För den som fortfarande tvivlar, här är filmklippet när Biden hyllar ”Made in America.”
Nå, det är förstås tillåtet att byta åsikt om värdet av frihandel. Men det har också ett pris. Detta demonstrerade prinsen av Saudiarabien, Mohammed Bin Salman, häromdagen när han ströp oljeproduktionen.
President Biden hade vädjat till honom att INTE göra det.
Prinsen gjorde tvärtom.
USA uppfattas alltså inte som inflytelserikt nog att få en av dess mest långlivade allierade i Mellanöstern att lyda.
Den frihandel som USA sålde in till övriga världen efter andra världskriget, gav fördelar för alla inblandade även om det överlag rådde fördel USA.
Ett land som öppnade sin marknad för amerikanska varor, fick trots allt tillträde till den amerikanska marknaden. USA ville ha… men USA gav också.
Strax bakom affärsmännen fanns alltid den amerikanska militären som garanterade att kontrakten följdes.
Men USA vill inte längre vara världens polis och backar hem från det ena militära slagfältet efter det andra.
Nu backar man hem från världshandeln också.
Sammantaget ger detta ett krympande politiskt inflytande för USA.
Saudi-smockan demonstrerar hur mycket detta inflytande har krympt.
Joe Biden har lobbyat sedan i våras för ett globalt pristak på olja. Det låter orealistiskt men kunde han få västvärlden med sig, så vore det någorlunda genomförbart. (Vissa mängder olja kommer alltid säljas utanför oljeembargot men USA kan straffa syndare genom sin dollardominans).
Biden har delstatsval i höst och en av de värsta saker någon amerikansk politiker kan föreställa, sig, är att reta upp väljarna med höga bränslepriser.
Biden har därför gjort allt för att hålla priserna nere. Det rimmar väl med en annan amerikansk ambition, att knäcka Ryssland för mycket lång tid framåt.
Så Biden reste i somras till Saudiarabien, en av världens största oljeproducenter, och smörade för prinsen – samme prins som presidentkandidaten Biden hade svurit att göra till en internationell paria.
Målet var att få saudierna att öka oljeproduktionen för att priset skulle sjunka.
Biden beviljade rentav landet ett eftertraktat vapenkontrakt på över 3 miljarder dollar.
I veckan gav så EU i princip tummen upp för ett globalt pristak på olja och Bidens plan var därmed nära att gå i mål. I lagom tid för höstens val.
Då slog saudierna till.
Saudi-prinsen meddelar att de skruvar åt kranarna, minskar oljeförsäljningen och priset stiger.
Prinsen struntar i USAs president.
Borta i Nordkorea struntar Kim Jong-Un i USAs president trots hoten om vad som skulle hända ifall han sände ut ännu en kärnvapenmissil.
Han sänder istället ut ännu en vapenmissil vilket gör att antalet missiler passerat 40, enbart i år.
I Afrika har hemliga amerikanska samtal just misslyckats att avblåsa ett inbördeskrig i Etiopien.
Någon som vill slå vad om att vi får se ukrainarna strunta i Biden också?
Joe Biden har just vädrat sina funderingar om vilken slags ”off ramp” man behöver erbjuda ryske presidenten Putin för att han dra sig tillbaka från Ukraina.
Bidens idéer om en ”off ramp” är lika välkomna i Ukraina som Elon Musks hånade förslag. Ukraina har stryptaget på ryssarna och kommer inte släppa taget för att amerikanerna ber dem.
Ukrainarna sätter ukrainska intressen först – de har chansen inom räckhåll att segra.
Saudierna sätter saudiska intressen först – de skänker inte bort prissättning av olja till kunderna.
De asiatiska länderna i IPEF sätter sina intressen först – om de ska vara lojala mot USA istället för lika mäktiga, närbelägna Kina, så ska de ha bra betalt för besväret.
USAs piska skrämmer inte. USA vill inte längre ge sina allierade morötter.
USA är ännu mycket långt från att vara ett maktlöst land men sin forna globala makt, den har man inte idag.