SD och Timbro radarpar mot Sveriges EU-samarbete

”Regeringen måste ta strid mot EU:s klimatpolitik”, säger Bill. ”Regeringen måste stoppa EU:s gröna kommandoekonomi”, säger Bull.

”Regeringen måste lägga in veto mot EU”, säger Bill. ”Kristersson måste våga använda vetot i Bryssel”, säger Bull.

Nationalkonservativa” Sverigedemokraterna och ”marknadsliberala” Timbro agerar som ett till synes vältränat radarpar för att försvaga Sveriges EU-samarbete.

SD vill att nationalstaten Sverige ska styras utan inflytande från EU. Timbro anser att överstatliga beslut leder till en planekonomi likt det forna Sovjetunionen. Från olika ideologiska utgångspunkter kommer de till samma slutsats – Sverige måste stoppa EU:s utveckling!

Men SD:s och Timbros kampanj mot EU hotar nu i själva verket stödet till Ukraina och insatser för att minska flyktingvågen till Sverige och övriga EU.

+ För några veckor sedan gjorde Sverigedemokraterna sitt utspel med kravet att regeringen måste lägga in veto mot EU-kommissionens budgetförslag. ”Det måste man göra, för annars är vetorätten inget värd”, säger SD:s Martin Kinnunen till Expressen och varnar för att EU:s makt växer.

Ett par veckor senare kommer nu Timbro med samma krav. ”Statsminister Ulf Kristersson (M) måste våga använda vapnet när federalistiska krafter blir allt starkare i Bryssel, skriver Timbros EU-ansvarige Carl Albinsson på DN Debatt.

Men EU-kommissionens förslag handlar inte om att ge ökad makt till EU. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har begärt höjda anslag för att i första hand kunna fortsätta stödja Ukraina. Kommissonen begär också ökade anslag för att kunna få länderna i Nordafrika och Mellanöstern att stoppa flyktingar från att söka sig till EU.

+ I början av maj hävdade SD:s Jimmie Åkesson att EU är en ”tvångströja”. ”Sverige har helt enkelt skänkt bort betydande delar av vår rätt att bestämma över oss själva”, skrev Åkesson i Aftonbladet och krävde att regeringen tillsätter en utvärdering av EU-medlemskapet.

Timbros uppbackning kom ett par veckor senare. ”Att utvärdera effekterna av snart 30 års EU-medlemskap är högst rimligt”, skrev Carl Albinsson i Svenska Dagbladet.

+ Inför det svenska EU-ordförandeskapet krävde SD:s Mattias Karlsson att regeringen ska ta strid mot EU:s klimatpolitik. ”Federalisterna i EU ser klimatfrågan som en väg att skapa mer makt och inflytande åt EU på nationalstaternas bekostnad”.

Timbros Carl Albinsson backar upp SD-kravet och varnar för att EU-kommissionen försöker ”förvandla EU till en grön kommandoekonomi”. Han uppmanar regeringen att försöka avsätta Ursula von der Leyen.

Både SD och Timbro hävdar att det finns ett växande missnöje bland M- och KD-väljare med EU:s utveckling som motiverar deras krav på att regeringen ska ta till vetot.

Men i själva verket ökar stödet för EU-medlemskapet kraftigt i samtliga Tidöpartier. Och allra snabbast bland SD:s väljare, där det nästan fördubblats på ett år, visar den årliga SOM-mätningen.

Stödet för ett fördjupat EU-samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken är också näst högst bland M-väljarna.

Den kraftiga omsvängningen i stöd för EU bland samtliga riksdagspartiers väljare, utom Vänsterpartiets, beror i första hand på Ukrainakriget. Att i det läget som SD och Timbro kräva att regeringen ska lägga in veto mot en ökad EU-budget där huvudposten är ökat stöd till Ukraina framstår som ett sätt att försöka rida på svenska partiers traditionella snålhet mot EU-budgeten för att driva sitt ideologiska motstånd mot EU.

Det finns historiska erfarenheter av vilka följderna kan bli av att ta till vetokravet i stället för att förhandla i EU. Storbritanniens David Cameron lade in veto mot mot ett viktigt EU-beslut under eurokrisen. Resultatet blev att UK placerades på gärdsgårn medan övriga EU-länder gick vidare på egen hand.

EU kommer förvisso att diskutera fördjupat samarbete den här hösten. Men inte i förhandlingarna om ekonomiskt stöd till Ukraina. Utan i de framtidsdiskussioner som inleds på EU-toppmötet i spanska Grenada i början av oktober om hur EU behöver förändras för att kunna ta in Ukraina, Moldavien och länderna på Västra Balkan som medlemmar. Ska medlemsländernas vetorätt inom utrikes- och säkerhetspolitiken avskaffas, för att förhindra att Ungerns Viktor Orban blockerar sanktioner mot Ryssland? Ska vetorätten avskaffas i budgetfrågor och skatter för att EU lättare ska kunna ta beslut?

En rad EU-experter har redan på begäran av de tyska och franska regeringarna lagt fram ett diskussionsförslag. Det är långtgående förslag som kommer att diskuteras intensivt det kommande året och i EU-parlamentsvalet nästa sommar. I stället för att lägga in veto och sätta sig på gärdsgårn är svenska folket mest betjänt av att partierna deltar i förhandlingarna och för en öppen diskussion med väljarna om EU:s framtid.