Se till så inte svängdörren slår till dig…

Jean-Claude Juncker behövde verkligen inte skandalen med ännu en EU-kommissionär som inte kan hålla sig borta från lättförtjänta pengar.
I det senaste skatteparadis-avslöjandet (Bahamas) har förra EU-kommissionären för konkurrens dykt upp, holländskan Neelie Kroes.

Kroes, vars jobb det alltså var att vara tuff mot storföretagen, visar sig varit ordförande för ett av dessa bolag som stuckit undan pengar på Bahamas.
Hon nämnde aldrig det när hon redovisade sina affärsinnehav under Brysselåren.
Det är ett brott mot reglerna.
Hon glömde bort det, förklarar hon nu.

Kroes ansågs av vissa kritiker vara ett dåligt val som konkurrenskommissionär den gången hon blev utsedd, eftersom hon varit aktiv i näringslivet i många år och kände lite för många i affärsvärlden personligen.
Kritiken var hård efteråt också, för att hon gick till Uber efter Brysseluppdraget, ett företag som hon hade prisat som kommissionär.

När hennes efterträdare på konkurrensuppdraget Margrethe Vestager förklarade Apples irländska skatteundantag för illojal skattekonkurrens, så gick Kroes ovanligt nog ut och kritiserade beslutet offentligt.
Så har vi aldrig gjort förr, skrev Kroes. Som nu är rådgivare till bl a Bank of America.

Nej, Neelie Kroes gjorde aldrig vad hennes efterträdare Margrethe Vestager gör nu – att utreda de specialavtal som ger vissa, utvalda storbolag extremt låg skatt.
Hon stängde faktiskt ner den avdelning inom EU-kommissionen som utredde skattekonkurrens.

Kroes-skandalen kommer tätt efter Barroso-skandalen.
Förre kommissionsordförande Barroso har tagit jobb för Goldman Sachs.
Juncker uttalade sin besvikelse över hans företrädare, att ta jobb för en amerikansk finansjätte som varit djupt inblandad i att utlösa den globala finanskrisen och som dessutom vägledde Greklands förra regering hur man ljuger för EU med siffror…

José Maria Barroso tog tyst emot kritiken och beskedet att kommissionens etiska kommitté skulle titta på hans uppförande.
Fast till slut sprack det.
Det var när Juncker meddelade att Barroso inte kommer tas emot i EU-kommissionens lokaler som en ex-kommissionspresident.
Han kommer att behandlas som en vem-som-helst.
”Orättvist! Diskriminering!”, ropade en kränkt Barroso.

Att höga EU-tjänstemän profiterar i efterhand på sina karriärer genom att gå direkt till näringslivet där de kan ta bra betalt för att lobbya sina gamla kolleger i Bryssel, har EU-kommissionen försökt undvika genom att a) ge dem generösa pensioner och b) genom att införa regeln att de inte får ta det slags positioner inom en 18-månadersperiod.

Detta är redan steget tuffare än Sverige vars statsministrar och finansministrar direkt kan hoppa in i konsult- och bankvärlden.
Men tydligt inte tufft nog för att undvika skandaler.

About

Journalist, skribent och bloggare - alltid om EU