Senaste tillägget i EU:s språklexikon: “Strategiskt oberoende”

Det kan låta som en innehållslös fras när en politiker försöker låta visionär. Men “strategic autonomy” är nu på väg att omvandlas till ledstjärna i bygget av det nya EU efter coronakrisen. Det lanseras hårt av EU-ordförande Charles Michel inför veckans toppmöte, men möts av motstånd från bland annat Sverige.

Dags att ta en snabbkurs i vad som kan dölja sig under frasen.

Tidigare har det främst varit franska presidenter som talat sig varma för “strategiskt oberoende”. Efter Emmanuel Macrons intåg i Elyséepalatser 2017 också som ett sätt att få igång försvarssamarbetet inom EU.

Macron har trappat upp med att kalla Nato för “brain dead” när USA inte längre är berett att styra Europas försvars- och säkerhetspolitik. Han har bidragit till att försvarssamarbetet återupptagits efter att ha legat för fäfot sedan 1950-talet, om än på en blygsam nivå.

Men begreppet “strategiskt oberoende” har under tiden lyft till helt nya nivåer. Coronapandemin har avslöjat att den ekonomiska stormakten EU i själva verket är väldigt osjälvständig.

EU-länderna är helt beroende av Kina och Indien för leveranser av mediciner och sjukvårdsutrustning. Bil- och lastbilstillverkning fungerar inte utan leveranser från Kina.

Samtidigt har det säkerhetspolitiska trycket på EU ökat. Med Rysslands och Kinas agressiva agerande, med kriget i Syrien, med miljontals migranter som vill ta sig till Europa, med Brexit, med USA:s minskade engagemang i Europa.

Svaret på alla dessa hot blir nu “strategiskt oberoende”.

“An arc of instability has emerged around us”, säger EU-ordförande Charles Michel. Hans lösning är att EU ska utnyttja sin samlade ekonomiska styrka och ställa högre krav på omvärlden för att få samarbeta med Europa.

Michel vill skärpa kraven för att få komma in på EU:s inre marknad. Länder som inte följer EU:s standarder kan inte få fritt tillträde. Det gäller även Storbritannien, poängterar han.

Access to our large market cannot be given away for free. The lower your compliance with standards, the more restricted your access. Whether you’re leaving our Union, or building closer ties with it.

Michel talar om att EU-länderna inte längre ska göra sig beroende av enstaka länder för att säkra tillgången till medicinprodukter, sällsynta mineraler mm.

EU-ordförande Michel vill nu att EU-toppmötet den här veckan ska ställa sig bakom den här inriktningen. I förslaget till slutsatser från toppmötet står det, enligt Politico att “strategiskt oberoende är ett avgörande mål för EU”:

“Achieving strategic autonomy alongside an open economy is a key objective of the Union.”

Men Sverige, Danmark, Finland och de baltiska länderna har enligt Politico opponerat sig och varnat för att det kan innebära mer protektionism. Medan Michel får stöd av främst Frankrike och Italien.

Hur än formuleringarna blir i slutsatserna från EU-toppmötet är inriktningen på “strategiskt oberoende” redan på väg att förverkligas.

+ Uppgörelsen i somras om den gigantiska återhämtningsfonden på 750 miljarder euro visar att EU-länderna nu är beredda att ta ansvar för hela unionens ekonomiska utveckling efter coronakrisen.

+ EU-kommissionen visar tecken på att mjuka upp sin hårda konkurrenspolitik och ge efter för kraven från Frankrike och Tyskland att släppa fram “European champions”. Konkurrenskommissionären Margrethe Vestager agerade överraskande i somras för att få kommissionen att säga ja till sammanslagning av två stora energibolag i Polen.

+ Samtliga EU-länder har övergett den tidigare naiva förhoppningen att Kina kommer att få en demokratisk utveckling om landet får fritt spelrum på den kapitalistiska världsmarknaden. EU har beslutat om skärpta regler för investeringar. Och på EU-Kina-toppmötet nyligen levererade EU en ny hårdare linje genom att utnämna Kina till en “rival”, med krav på nya jämbördiga spelregler för det ekonomiska samarbetet, och med kritik mot förtrycket av minoriteter.

Charles Michel är så stolt över att han lyckats få EU-länderna att enas om den nya linjen mot Kina att han inte tycks inse hur svårt det är att förverkliga inriktningen om “strategiskt oberoende” så länge vart och ett av de 27 länderna har vetorätt i varje utrikespolitisk fråga.

“Är det verkligen en bra idé att överge vetorätten”, sade han i sitt tal häromdagen och gick helt på tvärs mot EU-kommissionsordföranden Ursula von der Leyens linjetal för ett par veckor sedan.

“Unanimity promotes a lasting commitment by the 27 countries to the strategies which have been developed together. So I wonder: would abandoning unanimity really be such a good idea?”

Detta samtidigt som EU genomlider en av sina mest pinsamma utrikespolitiska kriser på flera år. Det pågår en unik folklig revolt mot “Europa siste diktator” i Belarus och EU är inte ens förmöget att besluta om sanktioner mot förtryckarregimen. På grund av att ett land, Cypern, har tagit Belarus som gisslan i ett försök att driva fram sanktioner mot Turkiet.

Frasen “strategiskt oberoende” har fått en central roll i EU:s språklexikon, och hur förverkligas kan avgöra unionens framtid.