Sinn Feins chockseger i irländska valet ökar hoten mot Boris Johnson i Brexitförhandlingarna

Sinn Feins valframgång i irländska valet chockade även partiledningen som inte ens ställt upp tillräckligt många valkandidater. Partiet, tidigare betecknat som ”IRA:s politiska gren”, vann på vänsterkrav om insatser mot stigande hyror, hemlöshet och brister i välfärden.

Men driver Boris Johnson fram en ”hård Brexit” i handelsförhandlingarna med EU växer skillnaderna mellan Nordirland och övriga UK, och ger nya argument för Sinn Feins krav på återförening.

Sinn Fein nära nog fördubblades och fick flest röster i valet, med 24,5 procent. Men det väntas bara få 36 av de 160 mandaten i parlamentet eftersom man inte ställt upp kandidater i alla valkretsar. Inget av de två traditionella borgerliga maktpartierna, Fine Gael och Fianna Fail, som växlat vid makten tidigare, kan dock regera landet framöver utan att ta hänsyn till Sinn Fein.

Partiledaren Mary Lou McDonald kräver att Sinn Fein ska ingå i en ny regering. Den avgående premiärministern Leo Varadkar har deklarerat att Fine Gael inte är berett till det. Medan Fianna Fails Micheál Martin, som agerat stödtrupp åt Fine Gael-regeringen, natten efter valet talade om att ”vuxna” talar med alla partier.

Sinn Fein har också ett starkt förhandlingsläge. Om förhandlingarna misslyckas och det blir ett nyval kan partiet vinna ännu fler mandat genom att ställa upp kandidater i hela landet.

Brexitförhandlingarna och frågan om återförening med Nordirland har inte diskuterats under valrörelsen. Men Sinn Fein har sagt att partiet kommer att föra fram kravet på återförening om partiet kommer i regeringsställning. En majoritet av de irländska väljarna stödet också partiets krav att hålla en folkomröstning på båda sidor om gränsen inom de närmaste fem åren.

An exit poll found that 57% of people supported Sinn Féin’s desire to hold referendums on unity on both sides of the border in the next five years.

Möjligheten att hålla en folkomröstning om återförening finns också inskriven i det så kallade Långsfredagsavtalet, fredsuppgörelsen om Nordirland från 1988.

I det brittiska utträdesavtalet från EU gick Boris Johnson med på EU-sidans förslag om att Nordirland i praktiken ska fortsätta ingå i EU:s inre marknad. Hur stora ”gränshinder” detta leder till mellan Nordirland och övriga UK avgörs av de förhandlingar som nu ska inledas mellan den brittiska regeringen och EU.

EU-kommissionen har erbjudit ett djupt handelssamarbete under förutsättning att Storbritannien åtar sig att följa samma normer som EU för miljö, arbetsvillkor, statsstöd mm. Det skrev Boris Johnson under på i den politiska deklarationen i samband med utträdesavtalet. Men inför realförhandlingarna har BoJo nu backat från det och talade om att UK inte är berett att underställa sig EU-regler.

Den politiska jordbävningen i Irland förändrar i ett slag Boris Johnsons sits inför förhandlingarna. Ju mer Storbritannien avviker från EU-regler på inre marknaden desto fler kontroller krävs för varor som ska föras över Irländska sjön mellan Nordirland och övriga UK.

Opinionsmätningar har redan visat att det finns en övervikt bland väljarna i Nordirland för en återförening.

A poll carried out in September by the pollster and former Tory party deputy chairman Michael Ashcroft suggested there was now a slim majority for unification.” 

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Brexit, Europa