EU-regeringarna i 23 länder säger nu ja. Men Frankrikes Emmanuel Macron, Tysklands Olaf Scholz, Estlands Kaja Kallas och Greklands Kyriakos Mitsotakis blockerar ett beslut om en EU-lag som ska ge miljontals matbud och andra gigarbetare rättigheter och skydd som normala löntagare.
Flera kompromissförslag har stoppats i sista stund men EU-ordförandelandet Belgien pressar nu på för att få fram ett beslut till den 11 mars. Därefter väntar EU-val och Ungerns Viktor Orban som EU-ordförande då hela lagstiftningsarbetet måste börjas om.
Gigarbetare från hela Europa, och från USA och Kenya, var samlade i Bryssel för att försöka få de politiska ledarna inse riskerna med att låta gigföretagen fortsätta växa till hela ekonomin utan kontroll och rättigheter för arbetarna – gigföretagens så kallade ”egenföretagare”:
”Our struggle is critical. If the uberisation model keeps becoming dominant, it will extend its reach to all sectors of the economy, as evidenced by its encroachment into internet moderators, data annotators, invisible clickworkers, teaching, psychology, cleaning services, and beyond.”
Svenska regeringen var som EU-ordförande med och urholkade det lagförslag som EU-kommissionen lagt fram om rättigheter som löntagare för cyklande matbud. Regeringen har också röstat nej till senare kompromissförslag.
Efter att EU-parlamentet gått med på ytterligare kompromisser med ökade möjligheter till olika nationella modeller var det ändå fyra regeringar som fortsatte blockera den 16 februari.
Franske presidenten Emmanuel Macron pekas ut som gigföretagens främste lobbyist. Han har ett nära samarbete med Uber för att tvinga fram avreglering av taxinäringen, och den franska regeringen är den enda som ihärdigt röstat nej till varje kompromissförslag.
De tyska, estniska och grekiska regeringarna lade ner sina röster, men bidrar på så sätt till att åstadkomma en ”blockerande minoritet” som förhindrar ett majoritetsbeslut i EU. I den S-ledda tyska regeringen är det lilla liberala FDP som stoppar en ja-röst.
EU-ordföranden Belgien uppges nu ha lagt fram samma förslag igen som den kommit överens med parlamentet om inför mötet med EU-ländernas arbetsmarknadsministrar den 11 mars. Den belgiska regeringen hoppas kunna pressa Estland och Grekland till ett ja till kompromissförslaget och på så sätt kunna få igenom EU-lagen.
Franska regeringen, ivrigt påhejad av Uber, försöker bromsa med förslag om nya förhandlingar som i sin tur skulle kräva nya förhandlingar med EU-parlamentet.
På gigarbetarnas konferens i Bryssel varnade Europafacket, som under många år drivit kravet på en EU-lag, för att ytterligare förseningar riskerar leda till att allt arbete omintetgörs. I det parlament som väljs i juni väntas extremhögern stärkas och stödet för gigarbetarnas rättigheter minska.
Om det inte blir något beslut om ny EU-lag den 11 mars manar Europafacket facken i de 23 länder som gett sitt stöd till det senaste kompromissförslag att driva på för nationell lagstiftning till stöd för gigarbetarna.
Unions should instead look at ”how to implement the best national strategy” to push for strong laws on employment status in the 23 member-states which did vote in favour of the provisional agreement last week.
Det är högst osäkert om de svenska fackledningarna skulle hörsamma den uppmaningen från Europafacket om det inte blir något beslut om EU-lagstiftning.
I Sverige har Socialdemokraterna sagt nej till alla förslag om EU-lagstiftning om gigarbetarnas villkor, med hänvisning till att det ”hotar den svenska modellen”. Att gigarbetarnas rättigheter i stället ska avgöras genom kollektivavtal efter förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
Varför S-regeringar genomdrev lagar som Medbestämmandelagen, Lagen om anställningsskydd, Semesterlagen men säger nej till lagstiftning om gigarbetarnas villkor är oklart.
Fackförbundens ledningar har också under många år visat lågt intresse för att ta strid för matbudens rättigheter. Till och med LO-ledningen verkar missnöjd med fackförbundens insatser och vill att kongressen i maj ska ålägga dem att ”arbeta mer offensivt för att teckna kollektivavtal med plattformsföretagen”.