Ska svenska partier hoppas på Biden – eller gå med i EU-försvarsunion?

Medan svenska politiker kollade på partiledardebatten i riksdagen och myste åt avskedspresenterna till Stefan Löfven levererades en tuffare hälsning från Strasbourg. Svenska partier måste snart ta ställning för om man vill vara med i en “EU-försvarsunion” eller fortsätta hoppas på att Joe Bidens USA ska rycka ut till vårt försvar.

Det var EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som höll sitt årliga “State of the Union-tal” i EU-parlamentet. Eftersom hon inte är regeringschef eller folkligt vald president kan svenska politiker hånfullt fnysa “Bryssel” åt utspelet att hon vill ha en EU-försvarsunion.

Men när hon tillägger att president Emmanuel Macron ska arrangera ett extra EU-toppmöte under våren mitt under den franska valkampanjen bör de lystra och inse att förslaget om fördjupat försvarssamarbete är på allvar.

“Det är dags för EU att steget upp till nästa nivå”, sade von der Leyen.

När EU:s försvarsministrar möttes i Ljubljana i början av månaden och diskuterade erfarenheterna av Afghanistan och den kaosartade evakueringen i Kabul var försvarsminister Peter Hultqvists kommentar just en fnysning åt att EU:s utrikeschef Josep Borrell föreslagit en EU-styrka på 50 000 soldater.

“Jag kan inte se det där som huvudlinjen för att lösa de här problemen”, avfärdade Hultqvist.

Och hans “lösning” var att fortsatt luta sig mot USA:

“Samarbete med USA är grundläggande för vår säkerhet”, sa Hultqvist.

EU:s försvarsdiskussioner har hittills gått i snigelfart. Men det är nu uppenbart att EU-kommissionen i samarbete med Frankrike går vidare med planerna på att stärka EU:s förmåga att kunna agera militärt på egen hand, där Nato eller FN inte deltar. Ursula von der Leyen avslöjade en del av de förslag som kommissionen arbetar med i sitt tal.

EU har haft så kallade snabbinsatsstyrkor ända sedan 2005, där medlemsländerna ställt upp med soldater i turordning. Men EU-regeringarna har aldrig kunnat enas om att använda dessa styrkor.

“Det som har hållit tillbaka oss så här långt är inte bara en brist på kapacitet – utan bristen på politisk vilja”, påpekade von der Leyen.

EU-kommissionen hoppas nu att medlemsländernas regeringar ska bli mer beslutsförmögna genom att fördjupa det militära samarbetet. Det handlar om att alla länder ska delar med sig av underrättelseinformation, upprättar ett gemensamt centrum för att analysera säkerhetsläget och förbättra interoperabiliteten mellan ländernas stridsflyg, drönare, cyberteknik mm. Von der Leyen lanserade också idén om att försvarsmateriel som tillverkas i Europa ska bli momsbefriad. Samtidigt som ett nytt samarbetsavtal mellan EU och Nato förhandlas fram.

Von der Leyen skickade också en varning till Sverige och andra länder som ställt sig avvisande till ett fördjupat militärt samarbete där man fattar kollektiva beslut. Hon pekade på EU-fördraget som gör möjlighet för EU att gå över till “fördjupat samarbete”, även om några länder inte deltar.

“Vi måste besluta hur vi kan utnyttja alla möjligheter som redan finns i fördraget”, sade von der Leyen.

Det är därför president Emmanuel Macron och jag kommer att anordna ett toppmöte om Europas försvar under det franska ordförandeskapet i rådet.”