Miljontals cykelbud och chaufförer hos Foodora, Uber, Wolt som levererar mat och paket har inga sociala och ekonomiska rättigheter. EU-kommissionen har föreslagit en lagstiftning som sätter stopp för plattformsföretagens modell att slippa ta ansvar för sina anställda.
Men EU-regeringarna har urholkat lagförslaget i flera steg. Och det blir nu Sverige som EU-ordförande som ska leda förhandlingarna mot EU-parlamentet som stödjer kommissionens tuffa linje.
– Kommissionens direktivförslag har dragits ner en hel del i ministerrådets förhandlingar. En av huvudprinciperna i förslaget, att en plattformsarbetare ska kunna betraktas som anställd om vissa kriterier är uppfyllda, är nu borttaget, säger den ansvarige EU-kommissionären Nicolas Schmit, som är i Stockholm på måndagen för möten med svenska regeringen.
– Men jag är ändå inte så orolig. Jag utgår ifrån att det blir en ny balans i det slutgiltiga direktivet efter förhandlingarna med parlamentet. Deras förslag går i samma anda som kommissionens, säger Schmit till Omeuropa.se
Lagförslaget lades fram i fjol höstas för att försöka förhindra den snabbt växande ”plattformsbranschen” att komma undan samhällets krav på sociala rättigheter för sina anställda. Cirka 500 företag i Europa beräknas ha 28 miljoner ”egenanställda” som arbetar för företagen utan rätt till reglerad arbetstid, sociala rättigheter, löneförhandlingar, pensionsinbetalningar. 2025 beräknas de uppgå till 43 miljoner.
EU-kommissionen har ställt upp fem kriterier som ska avgöra om de ”egenanställda” i själva verket är anställda. Det är kriterier som: Får inte bestämma sin arbetstid själv, måste ha på sig uniform, står under arbetsgivarens kontroll, får inte arbeta för andra företag. Om de ”egenanställdas” arbetsvillkor uppfyller två av dessa ska de betraktas som anställda.
För att underlätta gigarbetarnas möjligheter att få sin rätt föreslår kommissionen också att det ska bli plattformsföretaget som ska lägga fram motbevis inför domstol på att de anställda inte kan betecknas som anställda.
Kommissionen räknar ändå med att de flesta av de som arbetar under orsäkra villkor för dessa plattformsföretag inte kommer att kunna dra nytta av det här lagförslaget. Men 3-4 miljoner ”egenanställda” skulle ändå kunna bli klassade som ”anställda” och få högre lön och reglerade arbetsvillkor.
– Vi behöver få lite reglering av den här branschen. Villkoren ser olika ut i länderna i dag. De konkurrerar också ut andra företag som uppfyller rättigheterna för sina anställda, säger Nicolas Schmit.
Men plattformsföretagen har haft en intensiv lobbykampanj mot kommissionens lagförslag. Den har fått de konservativa i EU-parlamentet att försöka urholka förslaget.
I Frankrike har det avslöjats hur president Emmanuel Macron som ekonomiminister samarbetade med Uber för att avreglera taxibranschen. Franska regeringen har också lobbat emot kommissionens förslag och fört fram plattformsföretagens argument.
Den tjeckiska regeringen, som nu är ordförande för EU, har steg för steg urvattnat kommissionens lagförslag för att på så sätt få en majoritet av medlemsländernas regeringar bakom en kompromiss. Fler kriterier ska uppfyllas för att bli klassad som anställd; det är först när en domstol fäller ett utslag som företaget tvingas ge cykelbudet rättigheter som en anställd.
Åtta länder – Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Italien, Malta, Portugal, Slovenien och Spanien – har protesterat och krävt striktare regler:
The ministers want to “adopt an EU Directive with the highest degree of ambition that strikes the right balance between achieving a real improvement of the working conditions of people performing platform work, irrespective of their employment status, and making platform work sustainable,” reads the letter, seen by EURACTIV.
Men regeringarna i främst Central- och Östeuropa har krävt ytterligare urholkning av kommissionens lagförslag. Och på det senaste EU-arbetsmarknadsministermötet i november lyckades de få ihop en blockerande minoritet med resultat att EU-ordförandelandet Tjeckien urvattnade lagförslaget ännu mer.
EU-kommissionen lyckades dock stoppa ett förslag om att plattformsdirektivet inte ska gälla i länder som har kollektivavtal.
– Det skulle kunna göra att plattformsarbetare i en del länder får lägre löner och sämre sociala villkor än med EU-direktivet, säger Nicolas Schmit till Omeuropa.se.
– Men det är naturligtvis fritt fram för fackliga organisationer att driva fram kollektivavtal som är bättre än EU-direktivet. Jag är en varm anhängare av kollektivavtal.
Tjeckiska regeringen hoppas nu att EU-ministermötet den 8 december ska leda fram till att en majoritet kan ställa sig bakom ett ”preliminärt ställningstagande”, som öppnar för förhandlingar med EU-parlamentet i början av nästa år.
Men det kräver att regeringar som ännu inte tagit ställning i dragkampen under hösten tar ställning. Dit hör Tyskland. Kommissionen befarar också att den nya högerregeringen i Italien ska byta fot.
Den nya svenska regeringen lyckades inte få fram något ställningstagande från riksdagens EU-nämnd i förra veckan, eftersom frågan ännu inte behandlats i arbetsmarknadsutskottet. Men de borgerliga partierna vill förhindra alla EU-lagar som kan ”skada den svenska modellen” och Kristdemokraternas EU-parlamentariker Sara Skyttedal har sagt att målet är att ”skademinimera” plattformsdirektivet.
Alternativen för den svenska regeringen är då att rösta nej till det urvattnade förslag som den tjeckiska regeringen lägger fram på torsdag, eller rösta ja med ambitionen att försöka urholka det som mycket som möjligt under förhandlingarna med EU-parlamentet.
När Sverige tar över som EU-ordförande vid årsskiftet kommer en stor uppgift vara att leda EU-regeringarnas förhandlingar med parlamentet och kommissionen – de så kallade trilogmötena – för att få fram ett slutgiltigt EU-direktiv som medlemsländerna sedan ska överföra i nationell lagstiftning. Det är många gånger utdragna nattliga förhandlingar där parlamentet de senaste åren varit alltmer framgångsrika.
– We hope Sweden will be an honest broker, säger Nicolas Schmit till Omeuropa.se.
I Sverige har Transportarbetareförbundet lyckats få ett kollektivavtal med Foodora, men det gäller inte cykel- och mopedbuden som oftast är de som arbetar under de sämsta villkoren.
Transport driver också en kampanj där man varnar för att plattformsföretagen kan ”krascha den svenska arbetsmarknadsmodellen” och kräver åtgärder från regeringen.