Regering, fack och arbetsgivare i Sverige och Danmark slåss med näbbar och klor för att stoppa en EU-lag om minimilöner som går att leva på. Men hittills har de gått på pumpen i alla led. Nu vill EU-parlamentet skärpa kraven ytterligare.
– Det här kan bli en verklig ”game changer” för alla låginkomsttagare i hela EU, säger kristdemokratiske tyske EU-parlamentarikern Dennis Radtke.
Han är en konservativ politiker, men fd facklig ombudsman, och har samarbetat med den holländska socialdemokraten Agnes Jongerius, fd fackförbundsordförande, om parlamentets förslag till EU-direktivet om minimilöner.
– I dag är det människor som arbetar heltid och ändå lever i fattigdom. Och de har blivit fler under pandemin. Det är pay back time, sade Agnes Jongerius vid en presskonferens på torsdagen.
EU-kommissionens lagförslag har setts som ett radikalt skifte där EU också agerar för att minska de sociala klyftorna i Europa. Men EU-parlamentarikerna vill gå ännu längre. De föreslår skärpta skrivningar i EU-kommissionens förslag som ska ta bort möjligheterna till undantag från minimilöner och skärpa kraven på medlemsländerna att arbeta för att alla löntagare ska få rätt att förhandla om kollektivavtalade löner.
– I Nederländerna, där jag kommer ifrån, kan en 18-åring och en 21-åring arbeta sida vid sida med samma jobb och ha samma utbildning, och ändå får 18-åringen inte ens den lagstadgade minimilönen, sade Agnes Jongerius vid en presskonferens på torsdagen.
De flesta EU-länder har minimilöner, men de är ofta mycket låga. Allra lägst i Bulgarien på 332 euro/månad, enligt Eurostat. Och i många EU-länder tvingas löntagare arbeta för långt under den lagstadgade minimilönen. Organisationen Clean Clothing Campaign har visat varför kläder är så billiga:
“Take Romania, for example: In this EU member state, a seamstress earns an average of 208 euros per month – 41 euros less than the law stipulates. In order to be able to live on this – i.e. to have money for rent and holidays – she would have to earn 1,061 euros.”
EU-parlamentarikerna tycker att kommissionen gett för stora möjligheter för medlemsländerna att gå med på undantag för olika grupper. I stället föreslår de en lagtext om inga undantag:
”Member States shall ensure that statutory minimum wages, where they exist, apply to all workers.”
EU-parlamentarikernas många ändringsförslag av kommissionens direktivtext skulle också öka fackens möjligheter att få företag att gå med på kollektivavtal för sina anställda. De vill skriva in fackens rätt att komma in på arbetsplatser för att organisera de anställda
”In order to ensure proper conditions for collective bargaining, Member States shall at least ensure that trade unions have access to workplaces for the purpose of organising, negotiating on behalf of or representing workers”.
– Vi tycker att kommissionens mål om att minst 70 procent av löntagarna i varje medlemsland ska ha kollektivavtal är för lågt. Vi vill höja det till 90 procent, säger Dennis Radtke.
Medlemsländer som ligger under den nivån ska åläggas att utarbeta en handlingsplan för hur fler löntagare ska få möjlighet till kollektivavtal.
Ett sådant skärpt mål skulle även ställa krav på Sverige, som inte når 90-procentsmålet i dag, enligt OECD:s statistik. Det är bara Österrike, Frankrike och Belgien som ligger högre.
I Sverige och Danmark har regeringarna och facken försökt stoppa planerna på en lagstiftning om minimilöner. De menar att ett EU-direktiv kan hota kollektivavtalsmodellen, och de anser att det undantag som skrivits in i lagförslaget inte är tillräckligt säker. I direktivförslag sägs nu:
”Nothing in this Directive shall be construed as imposing an obligation on the Member States where wage setting is ensured exclusively via collective agreements to introduce a statutory minimum wage nor to make the collective agreements universally applicable.”
Svenska och danska regeringarna har försökt stoppa EU-direktivet med argumentet att det står i strid med EU-fördraget, men det har avvisats av de juridiska experterna.
Lagförslaget om minimilöner har också massivt stöd i Europafacket.
”The European Trade Union Confederation (ETUC) supports a strong EU initiative to end exploitation and ensure all workers earn enough to escape poverty and live in dignity.”
EU-parlamentarikernas förslag om skärpta regler i direktivet har också stöd från Europafackligt håll.
”The proposed directive certainly has the potential to improve the wages of millions of Europe’s low-wage workers and strengthen their collective-bargaining position. To ensure its effectiveness however requires recognising there is much room for improvement, especially on more precise and binding criteria for adequate minimum wages and more practical tools for the promotion of collective bargaining.”
Enligt Dennis Radtke har de svenska och danska regeringarna nu övergått till att försöka ändra skrivningarna i lagförslaget.
– Vi känner väl till de svenska och danska synpunkterna. Jag diskuterar med den svenske ambassadören och med facken. Vi vill självklart inte förstöra det svenska systemet och jag är övertygad om att vi kan hitta en lösning, säger Radtke.
Dragkampen om EU-minimilönerna pågår nu både mellan EU-regeringarna och i parlamentet. Portugals regering som är EU-ordförande för närvarande hoppas på en uppgörelse mellan regeringarna före sommaren. I höst ska hela EU-parlamentet ta ställning till förslaget från Dennis Radtke och Agnes Jongerius.
Därefter väntar slutförhandlingar och beslut, troligen i början av nästa år.