Skärpta regler gör det lättare stoppa EU-bidrag – men Orban kan ändå ta till vetot

EU-parlamentet har lyckats få tyska regeringen att gå med på skärpta regler och öka möjligheterna att stoppa budgetmiljarder till medlemsländer som bryter mot EU:s regler om hur en rättsstat ska fungera. Men Ungerns Viktor Orban kan ändå ta till vetovapnet och hota stoppa hela EU-maskineriet om han inte får sina pengar.

“Vit rök på #RuleOfLaw-horistonten!” utropade Tysklands EU-minister Michael Roth på Twitter.

– EU-skeppet som varit på väg att driva ur kurs de senaste åren när en av motorerna inte fungerat kan nu med kommissionen som förste styrman föras på rätt kurs igen, lovordade EU-parlamentets konservative chefsförhandlare Petri Sarvamaa uppgörelsen.

– En historisk dag! instämde den socialdemokratiska biträdande förhandlaren Eider Gardiazabal Rubial.

Även De Grönas förhandlare Daniel Freund meddelade sitt stöd för uppgörelsen, om än med brasklappen att “inte gillade allt”.

Tyska regeringen, som är ordförande i EU det här halvåret, hade urvattnat EU-kommissionens förslag rejält i det förslag till rättsstatsregler som man fick majoritet för i EU:s ministerråd i september. Angela Merkel anklagades för att ha gett efter för Viktor Orban för att kunna få en enhällig uppgörelse om stödpaketet mot coronakrisen.

Svenska regeringen och flera andra tyckte inte det var tillräckligt skarpa skrivningar. Men det var ändå för långtående för Ungern, Polen m fl som röstade emot.

I förhandlingarna med EU-parlamentet och kommissionen har det tyska ordförandeskapet nu gått med på skärpta skrivningar.

Parlamentets förhandlare pekar på att det nu räcker med att ett medlemsland förbereder ingrepp mot oberoendet för domstolar eller andra rättsinstanser för att kommissionen ska kunna agera. I det tyska förslaget var det först när domstolarnas oberoende inskränkts som kommissionen kunde komma med förslag.

– Vi har drivit igenom en tydlig lista för vad som är brott mot rättsstatens principer och när kommissionen kan agera. Där ingår EU-fördragets grundläggande demokratiska principer och “Köpenhamnsreglerna” om att varje medlemsland måste leva upp till grundläggande demokratiska rättigheter, sade Petri Sarvamaa på parlamentets presskonferens.

Han pekar också på att besluten om att stoppa EU-bidragen inte ska kunna förhalas upp till 13 månader, utan normalt ta högst fem månader.

Det är svårt att avgöra hur mycket juridisk kraft den här uppgörelsen kommer att ge EU-kommissionen att agera utifrån de förändrade skrivningarna. Här nedan ett exempel:

Angela Merkel och tyska regeringen hoppas att uppgörelsen ska bana väg för en uppgörelse med parlamentet om hela budgetpaketet inklusive de 1,8 miljarderna euro i återhämtningsfond mot coronakrisen. Men den avgörande frågan blir hur Viktor Orban och andra “illiberala ledare” kommer att agera.

Nästa steg när förhandlingarna med parlamentet även om budgeten är klar blri att EU:s ministerråd ska ta ställning till uppgörelsen. Där tas beslut med kvalificerad majoritet och kommer troligen att godkännas.

Men när EU-ledarna på toppmötet i juli enades om att inrätta rättsstatsregler för budgetutbetalningar skrevs också in att ett medlemsland kan föra upp frågan på EU-toppmötesnivå om man är missnöjd. Och där har Viktor Orban och övriga vetorätt.

Angela Merkels plan är troligen att Viktor Orban ändå inte ska vilja helt stoppa EU-maskineriet med ett veto mot hela budgeten. Men Orban har hittills varit en skicklig spelare och sett till att få både miljarderna och fria händer att utveckla sitt auktoritära styre.

Därför är det långtifrån klart om den “vita röken på #RuleOfLaw-horisonten” kommer att få någon verklig effekt.