Den globala skatterevolutionen är här! – en oväntad uppgörelse mellan 135 länder i en tid av handelskrig och konflikter.
Efter de globala handelskrig och all strategisk rivalitet som världen bjudit på i några år, kommer nu raka motsatsen – en global överenskommelse om minst 15 procents skatt på storbolag.
135 länder har sagt ja (inklusive alla stora).
Nu ska skatteparadis och lågskatte-länder som snor åt sig investeringar få det tufft.
Grundregeln blir att bolag som tjänar mer än 750 miljoner euro (7,5 mdr kr) om året ska betala minst 15 procent i bolagsskatt.
Helt nytt är också att de absolut största vinstmaskinerna till storbolag (inkomst över 20 mdr euro) ska börja betala skatt åtminstone till en del, där deras försäljning äger rum – inte bara där de har placerat sina huvudkontor.
Man kan undra vad som i dessa tider har förmått 135 länder i världen att bli överens om något som helst. Nackdelar finns ju för många. Alla länder som lanserat sig som skatteparadis får ju t ex golvet ryckt undan fötterna.
Därför var det länder som Irland (skatt på 12,5 procent och Ungern (9 procent) som höll ut längst i sitt motstånd.
Men i grunden kan man se ett intresse som alla stater i världen delar, och som kan ha landat i att det blev en överenskommelse:
Alla stater vill plocka in skatt från storbolagen. Tävlingen om lägst bolagsskatter som pågått länge, har gjort det smått omöjligt att öka statliga intäkter på annat vis än att beskatta medborgarna.
För president Joe Biden handlade det nog också om väljare. Fattigdomen i USA är stor och utnyttjas till giftig polarisering bland missnöjda amerikanska väljare vilket så sent som i vintras var nära att fälla den amerikanska demokratin i en statskupp.
Biden behöver höja bolagsskatterna för att få in mer pengar till reformer, han behöver få kongressen att rösta för höjda bolagsskatter.
En global överenskommelse ska kunna övertyga kongressen.
USA har förstås noterat att hot om skatt på digitala storbolag och IT-plattformar som nästan alltid är amerikanska, kommer från fler och fler länder i världen.
En handfull europeiska länder har redan infört en digital skatt och EU-kommissionen har ett färdigt förslag om IT-skatt för hela EU liggande på sitt bord.
Den nya globala överenskommelsen räddar Facebook, Google med flera, från att börja beskattas rejält i andra länder än USA.
Dealen sockrades extra för USA med att alla länder som har en digital skatt (på amerikanska bolag) lovar ta bort den samt att olje- gas- o gruvbolagen liksom hela finanssektorn ställs helt utanför uppgörelsen.
För de europeiska länderna är vinsten att skatteparadisen knockas ordentligt. Där ligger många miljarder undanstoppade som kan föras hem till skattekistorna och bekosta ett socialt Europa eller tech-satsningar.
IT-skatten hade troligen kommit ändå i Europa och även om Facebook, Google och kompani på det här viset bara börjar betala skatt på en del, så slipper EU i alla fall en handelsstrid med USA.
Vad vinner skatteparadisen och lågskatteländerna?
Man förlorar inte sitt internationella anseende vilket skulle ta skada av att stå utanför vad 135 länder i världen gått med på.
Och så fick man sockrat uppgörelsen lite. Undantagen är många.
Irland (12,5 proc bolagsskatt) vann att dealen säger högst 15 procent bolagsskatt istället för minst 15 procent.
Ungern får hålla på i tio år till, med 9 procents skatt.
Kina fick att bolag i starten av internationell expansion ska slippa undan.
Helt klart är avtalet inte även om 135 länder redan sagt ja. Detaljerna ska färdigställas vid ett möte i slutet av oktober och sedan ska alla länder ändra sina skattelagar därhemma också.
År 2023 sägs bli året då vi får en global miniskatt på bolag.
Världen skulle sedan behöva fler globala överenskommelser.
En om klimatet, till exempel.
En om hur ny teknologi ska regleras.
Än så länge ser det dock mörkt ut.