Skiljelinje mellan partierna inför EU-valet – Ska Sverige ta emot fler flyktingar eller betala för att slippa?

Splittringen om EU:s migrationspolitik har nu gått så långt att EU:s ordförandeland Österrike med invandringsfientliga FPÖ inte ens vill försöka nå en uppgörelse om hur flyktingar ska tas emot.. Men Emmanuel Macron och Angela Merkel driver ändå på för att en frivillig omfördelning av flyktingar.

EU-valet i maj nästa år tornar upp sig till en konflikt om partierna vill att deras land ska delta i flyktingsolidaritet eller vägra och i stället betala för att slippa vara med?

Ända sedan flyktingkrisen 2015 har förhandlingarna pågått om hur medlemsländerna ska ta gemensamt ansvar för mottagandet och inte bara lägga över det på Grekland, Italien, Malta och Spanien dit flyktingarna först anländer. Försöket att tvinga alla länder ingå i en solidarisk omfördelning misslyckades när Ungern och andra centraleuropeiska länder vägrade trots fällande utslag från EU-domstolen.

EU har därför i takt med att invandringsfientliga partier fått ökat väljarstöd kastat fram alltmer desperata idéer för att stoppa migranterna från att överhuvudtaget ta sig till Europa. Förhandlingarna om regler för omfördelning av flyktingar har hamnat i skymundan.

I somras ledde högerpopulisternas maktövertagande i Italien till ett akut EU-beslut om att inrätta EU-läger i Nordafrika dit flyktingar som räddats i Medelhavet skulle transporteras i stället för att få komma till något EU-land och söka asyl. EU-ordföranden Donald Tusk tog snabbt åt sig äran och lanserade förslaget om ”disembarkation platforms”.

I will therefore propose that the European Council endorse the following: Setting up regional disembarkation platforms outside Europe, if possible together with the UNHCR and IOM.”

Men det visade sig snabbt att inget afrikanskt land är intresserat av att härbärgera dessa läger. Och efter det informella EU-toppmötet i Salzburg fnyste mötesordföranden, premiärminister Sebastian Kurz, åt frågor om dessa läger.

– Vi behöver inga disembarkation platforms. Vi diskuterar nu vem som egentligen kom på det där begreppet.

– Det viktiga är att ingen lämnar Afrika. Därför behöver vi starka partners, som i Egypten och Libyen, som förhindrar migranterna att ta sig ut, sade Kurz och utlovade EU-toppmöten med Arabförbundet och Afrikanska Unionen för att få dem att ställa upp.

Sebastian Kurz anklagade frivilligorganisationernas båtar för ”informella uppgörelser” med flyktingsmugglarna och för att gå in nära kusten för att plocka upp migranter.

– För tre år sedan kallades det här för högervridna idéer. Nu är det EU-politik, konstaterade Kurz, där han stod sida vid sida med Donald Tusk och Jean-Claude Juncker.

Han lovade driva på förhandlingarna för att få fram en uppgörelse om EU-kommissionens förslag att bygga ut EU:s gränsstyrka till 10 000 man med utökade befogenheter. Men deklarerade samtidigt att den österrikiska regeringen inte kommer att försöka nu en uppgörelse om nya regler för mottagande av flyktingar.

– Oenigheten om omfördelning av migranter kommer att bestå till efter Österrikes ordförandeperiod, sade Kurz.

Ett viktigt skäl till att förbundskansler Kurz stoppar undan den konfliktfrågan kan vara att den splittrar även EU:s högerpopulistiska regeringar.

Italiens regering med Legas partiledare, inrikesminister Matteo Salvini, i spetsen har stoppat fartyg med hundratals migranter från att gå i hamn tills andra EU-länder sagt sig vara beredda att ta emot flyktingarna. Italien kräver därför en EU-uppgörelse om solidarisk omfördelning.

Medan den österrikiska regeringen, som siktar på fördjupat samarbete med grannländer som Ungern och Slovakien, skulle mötas av ett tvärnej om den tog upp det italienska kravet.

Men flyktingar fortsätter att anlända till Europa oavsett EU:s uppgörelser med alltfler auktoritära regimer, och frågan om hur de ska tas emot kommer att vara akut varje gång ett fartyg med människor som räddats på Medelhavet närmar sig Italiens kust. FN-organet IOM pekar på att fler och fler flyktingar dör på Medelhavet.

The International Organisation for Migration reports that more migrants are dying every year in their attempts to reach Europe: from 4 in 1000 in 2015 to 14 in 1000 in 2016 to 24 in 1000 in 2018. 

Frankrikes Emmanuel Macron lovade driva på förhandlingarna efter toppmötet i Salzburg trots beskedet från Sebastian Kurz. Han arbetar tillsammans med Angela Merkel och andra länders ledare för att reformera de så kallade Dublinreglerna om hur asylsökande ska tas emot, där EU-budgeten står för kostnaderna även om inte alla länder vill vara med..

– Vi vill diskutera de här förslagen med andra intresserade länder de närmaste veckorna.

– De länder som inte vill vara med får väl lämna Schengensamarbetet eller få sina EU-bidrag indragna! fräste Macron.

Förbundskansler Angela Merkel sade på sin presskonferens att hon inte gillar begreppet ”flexibel solidaritet”, där medlemsländer kan välja mellan att ta emot flyktingar eller betala för att slippa. Men Merkel har redan tidigare gett upp försöken att få till stånd en gemensam omfördelning av asylsökande i hela EU.

Efter toppmötet i Salzburg instämde hon med Macron:

– Även om det är betydligt färre som anländer till Europa i dag måste vi lösa frågan om hur flyktingarna ska tas emot, sade Merkel.

Oavsett Sebastian Kurz´försök att att hålla ihop sin regeringskoalition med FPÖ och hålla sig väl med populistregeringarna både i Italien och Centraleuropa kommer konflikten om flyktingmottagandet att vara central även det kommande året. Sverige och övriga medlemsländer kommer att pressas ta ställning till på vilken sida de vill stå i den ”flexibla solidariteten” – bland dem som tar emot flyktingar eller de som ställer sig vid sidan om och betalar.

Statsminister Stefan Löfven låtsas envetet att förhandlingarna om en solidarisk omfördelning i hela EU fortfarande pågår, och fäller ilskna kommentarer över Sebastian Kurz.

Löfven och flera andra partiledare lovade i den just avslutade valrörelsen att Sverige ska ta emot färre flyktingar de kommande åren. Den S-ledda regeringen har också under valrörelsen sagt nej till att vara med och ta emot flyktingar som anlänt till Italien.

Om Sverige ansluter sig till en grupp medlemsländer som lovar att delta i en solidarisk omfördelning kommer antalet flyktingar att öka något och partierna kan anklagas för att ha svikit sina vallöften. Om Sverige säger nej hamnar man i allians med bland andra Ungerns Viktor Orban.

Stefan Löfvens modell att inte låtsas om att förhandlingsläget förändrats i grunden håller inte. Även om partiledningarna är fullt upptagna med regeringsförhandlingarna bör de allvarligt fundera över vilken sida de ska stå på i en ”flexibel solidaritet”. Det kan bli en avgörande skiljelinje i EU-valet nästa år.

 

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Asylkrisen