Förbud mot jakt i tio procent av svenska marker?
EU tar sig an skogspolitik och Sverige hamnar i trubbel.
Varje gång det har kommit förslag i EU om att bedriva en gemensam skogspolitik har Sverige (och Finland) tryckt tillbaka det så hårt man kan.
Skog är en nationell resurs och ska så förbli.
Svensk skogsindustri, inte minst, ska skyddas mot ingrepp.
Ibland har det motståndet lett till det märkliga att Sverige som ett av få EU-länder, inte velat att EU protesterar mot avskogning i Amazonas eller skyddar Europas sista kvarvarande urskogar.
Men nu faller EUs slag allt tätare mot det svensk- (finsk-) a motståndet. Det är EUs klimatarbete som gör att skogen inte slipper undan.
2018 begärde t ex EUs ministerråd att EU-kommissionen ska ta fram en ny skogsstrategi under ett namn som ingen svensk minister skulle tänkt ut:
”Våra skogar, vår framtid.” EUs ministerråd godkände den i slutet av oktober.
Denna strategi väntas under våren och lär innehålla förslag som Sverige (och Finland) ogillar för varje gång klimat och skog nämnts i samma andetag i Bryssel, så hamnar skogsavverkning i fokus.
Skogen är också på väg att dras in i EUs ”taxonomi,” den klassificering av hållbara och klimatvänliga ekonomiska aktiviteter som EU gör just nu. Idén är att det ska bli enkelt för investerare att styra sitt kapitel bort från icke-hållbart.
Både svensk skogsindustri och dess sido-inkomst biobränsle är i riskzonen här.
Snart landar det tredje slaget. EU-kommissionen föreslog i somras en ny strategi för biologisk mångfald. Den slår fast att 30 procent av marken och 30 procent av haven inom EU, ska beskyddas för att rädda såväl utrotningshotade arter av djur och växter som hotade ekosystem.
Det duger inte med att låta avhackade små områden bli naturreservat. Om hotade arter ska ha en chans att klara sig, krävs större sammanhängande ytor.
Dessutom bör 10 procent av marken och haven få en extra skyddsstatus där naturen i princip kan leva ostörd.
Just på den sista punkten lär det ta hus i helsike, för i ett arbetsdokument från EU-kommissionen sägs, att i dessa särskilt skyddade områden ska det inte vara tillåtet att utvinna något från gruvor, att bedriva skogsbruk, fiska eller jaga.
Jägarna har redan startat kampanjen emot detta, skogsindustrin lär inte vara långt efter. Den ungerska regeringen inlade för sin del en protest redan när förslaget till ett mål om 30 + 10 procent passerade rådet (”omöjligt att klara”).
I de planer som diskuteras internt för tillfället nämns också att varje medlemsland under 2022 bör avlägga ett åtagande om insatser. Dessa ska förhandlas under 2023.
Målet om 30 procent skyddade zoner totalt är kollektivt för hela EU så det blir en dragkamp om hur mycket varoch en ska behöva göra.
En utgångspunkt för hur fördelningen av de 30 procenten ska göras, föreslås bero på hur stora naturvärden som finns i varje land.
Än så länge är det här bara ett arbetspapper som förelagts en kommitté, alltså utan juridiskt värde. EUs ministerråd framhöll särskilt när man antog strategin för biologisk mångfald, att utformningen ska tas fram i samråd med medlemsländerna. Mycket lär alltså att ändras i pågående och kommande förhandlingar.
Enligt svenska tjänstemän citerade i SRs vetenskapsradion har den svenska regeringen varit ganska tvehågsen i EU-diskussionerna och inte velat säga vad Sverige kan tänka sig för åtagande.
Men trycket kommer inte bara från EU.
I FN pågår förhandlingar om åtaganden för jordens biologiska mångfald och där lovade EU i september genom sin kommissionsordförande Ursula von der Leyen, att för EUs del leverera 30 procents skyddad mark och vatten.
Det kan bli tufft för Sverige som enligt Världsnaturfonden, ligger på bleka artonde och nittonde plats av EU-ligans 27 länder när det gäller att skydda naturvärden.