Skyll inte Libyen på EU – Sverige har sin del i tragedin

Att skylla det chockerande läget i Libyen på EU är den lätta vägen.
Det döljer t ex att Sverige hukar bakom frontländerna.

Det är plågsamma bilder som CNN sänt ut på hur fängslade migranter i Libyen säljs som slavar.
Varje gång man söker information därifrån är rapporterna värre än förut. Det är rån, misshandel, våldtäkt, utpressning, stympning (för att pressa ur folk mer pengar).
Ännu ett tragiskt fakta i mängden: Våldtäkt på män har blivit vanligt.

Att som krönikör vilja uttrycka sin vånda är ett sätt att handskas med det och då faller det sig tydligen lätt att skylla EU för lägren.

Men EU har inte skuld till lägren.
Det är nödvändigt att komma ihåg det, för det betyder att den enkla lösningen att EU ska fixa saken, inte existerar.

Människohandel med migranter har bedrivits i Libyen länge nu.
Hanteringen förråades i ohygglig grad efter 2011, när Khadaffi avsattes och klankrigen bröt ut.

Migranthandeln är värd miljarder, människosmugglare flockas.
Den provisoriska regering i Tripoli som FN erkänt har ingen kontroll över stora delar av landet, krigsherrarna härjar fritt.

EU anklagas för att ge pengar till Libyen som går till att driva lägren.
Det är fel.

EU ger pengar till Libyens provisoriska FN-godkända regering:
En del går till FN, IOM och andra humanitära organisationer som gör sitt bästa att arbeta i Libyen med migranter.
Det går så där.

För även där UNHCRs,  IOMs och EUs personal kan hjälpa till (det är så farligt att de håller till i Tunisien och bara gör korta resor in) så innebär det ofta att migranterna förblir kvar i läger.
I Abu Salim t ex, är förhållanden inte så förfärliga men migranterna är fast – klankrig pågår runtom dem, de kommer ingenstans.

EU har också gett pengar till Libyens kustbevakning, alltså den provisoriska regeringens, som inte kontrollerar hela kusten.
Det går också så där.

Italien har drivit på här, slutit egna avtal med libyerna för att få stopp på båtarna med migranter innan de ger sig ut på Medelhavet.
Italienarna har utrustat och tränat libyiska kustvakter.

Delvis har kustvakten gjort vad italienarna önskat – kört tillbaka folk till land. Men där har migranterna ofta hamnat i förskräckliga läger igen.
Ibland har libyiska kustvakten återfallit i gamla vanor och skjutit migranter.

Så ska vi skylla på Italien?

Italien har gång på gång vädjat till övriga EU om solidaritet.
Inget gensvar.
Sverige har inte ställt upp.

Däremot har statsminister Löfven oupphörligt sagt varje migration kommer upp i EU, att Sverige kräver solidaritet från de andra för att vi har tagit så många.

Italien har tagit 100-130 000 migranter årligen och det här har hållit på i flera år nu.
Först i somras minskade inflödet till Italien, efter deras oheliga avtal med Libyen.
Italien har hjälpt sig själv för ingen annan hjälpte till.

I Sverige tog vi andningspaus efter 160 000 asylsökande under 2015-2016 och stängde våra gränser.

Italien får visserligen pengar från EU-kassan, bl a för att fånga upp människor i Medelhavet, för att processa människors asylansökningar, för att ordna mottagande på italiensk mark.
Det räcker inte för italienarna.
Det är val nästa vår, populisterna står att vinna makten för italienare är rätt trötta på invandring nu.
Och (enligt alla opinionsundersökningar) är italienare grundligt trötta på EU som inte visar solidaritet med dem.

Malis utrikesminister Abdoulaye Diop, skyller situationen i Libyen på Nato.
Det var också Nato som bombade sönder Khadaffis makt 2011 och lämnade fältet öppet för krigsherrar.

Sverige deltog i den insatsen.
Minns ni Juholt-valsen fram och tillbaka?
Vi skickade spaningsflyg som understöd för bombplanen.

(Nåja, Mali kommer inte ur den här tragedin med rena händer heller.)

Även om EU inte har skuld till de libyiska plågorna direkt, så har EU en indirekt och tung skuld.
EU-regler förbjuder flyktingar (alla utan klara papper) att köpa en biljett (både billigare och säkrare) och flyga till Europa för att be om asyl.
Därför uppstod båtresandet.

Har Sverige argumenterat för att avskaffa det grymma flygförbudet i EU?
Nej.

Italien, Grekland, Spanien, Bulgarien och andra länder som står i första ledet när flyktingar anländer söderifrån skulle gärna se det avskaffat.
Men inte Sverige.
Då skulle flyktingar plötsligt dyka upp vid våra gränser igen, på våra flygplatser.
Vi kunde inte längre titta bort som vi gör när de landar på den italienska kusten.

Är det då någon – utom Italien med sina ful-deals som GÖR något?

Med benägen hjälp av UNHCR och IOM, finansierat av EU, har grupper av utsatta migranter i Libyen tagits om hand och sänts hem.
152 till Mali.
253 till Nigeria.
46 till Bangladesh.
En rännil.

Franske presidenten har begärt att FNs säkerhetsråd lyfter frågan om de libyiska plågorna.
Oklart förstås vad det kan ge men president Macron har också prövat organisera möten i Paris mellan de libyiska  parterna vilka tagit i hand på vapenvila.

Frankrike har dessutom skapat legala vägar för utvandrarna.
Franska Migrationsverket har upprättat kontor i Niger för att pröva migranters asylansökan.
Så de ska slippa Medelhavet.

Den här veckan anlände  de första 25 afrikanerna till Frankrike, lugnt och fint ombord ett flygplan.
En rännil förstås, även om Frankrike lovat ta totalt 3 000.

EU har arbetat hårt på vad man kallar att utrota orsakerna till utvandrandet.
Målet är, som alla förstår, att slippa invandring.
Det här har varmt stöd från alla EU-länder, inklusive Sverige.

EU försöker avtala med utrese- och transitländerna om att stoppa utvandringen, om att skapa jobb och utbildning, om att ta tillbaka sina utvandrare.
I utbyte erbjuder EU länderna pengar, en sådär 3 miljarder euro finns i Afrikafonden.

Stefan Löfven tyckte det var ett bra beslut att EU väljer det här sättet att arbeta med Medelhavsmigrationen..
Han  röstade för beslutet.
Att det sedan resulterat i – precis som kritikerna sa redan då – att migranter stängs in i Afrika, det fick gå för det var viktigare att rädda liv.

Situationen i Libyen är fruktansvärd.
Människohandeln är inte EUs fel.

EU kan emellertid lösa det.
De snabba sätten vore att:
* ordna legala vägar som fransmännen gör, på plats i afrikanska länder.
* tillåta utvandrare att flyga till europeiska flygplatser.
släppa in alla som vill komma.

Det EU gör istället är ett sorgligt långsamtverkande arbete för att komma till rätta med situationen.

Och det gör EU därför att Sverige och alla andra EU-länder vill ha det så.

.

 

 

 

About

Journalist, skribent och bloggare – alltid om EU