PARIS. Tyskland lovar full uppbackning för president Emmanuel Macrons initiativ att inrätta en europeisk militär insatsstyrka där villiga länder får delta. Tyskland och Frankrike ska också utveckla ett nytt stridsflygplan. Det var beskeden från försvarsminister Ursula von der Leyen när hon besökte sin ministerkollega Florence Parly.
Det var det klartecken som den franska regeringen väntat på för att president Macron officiellt ska kunna lansera projektet om interventionsstyrkan i juni. Ett tiotal länder uppges vara beredda att delta, enligt Le Figaro.
EU har lanserat en rad försvarssamarbeten det senaste året, under namnet Pesco, där de flesta medlemsländer inklusive Sverige är med. Men där ingår inga planer på gemensamma militära styrkor som kan sättas in.
Det har därför spekulerats i djupa motsättningar mellan Tyskland och Frankrike, när den tyska regeringen haft ambitionen att med EU:s försvarssamarbete visa upp en bred europeisk front mot Donald Trump och Vladimir Putin medan Macron vill kunna visa att Europa kan agera militärt redan i dag.
Emmanuel Macron lanserade i sitt linjetal i Sorbonne i september planerna på en europeisk insatsstyrka för att komplettera Nato, vid sidan av EU för att komma igång snabbare. Enligt uppgifter till Reuters har förberedande möten hållits med ett dussintal länder, bland andra Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Danmark.
När den nya tyska regeringen nu är installerad ger försvarsminister von der Leyen beskedet att Tyskland stödjer Macrons initiativ. Enligt Le Figaro talas det om militärstyrkor som ska kunna sättas in snabbt, som i konflikter i Afrika och vid klimatkatastrofer.
Förre utrikesministern Carl Bildt varnar på Twitter för att det franska initiativet riskerar att underminera EU:s arbete för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik:
”The French initiative is understandable in light of the inertia in Brussels, but risks totally undercutting a common EU foreign and security policy.”
Men Ursula von der Leyen menar enligt Le Figaro att Tysklands ambition är att fortsätta uppbyggnaden av EU-försvarssamarbetet samtidigt som man deltar i bilaterala projekt som en europeisk insatsstyrka. Hon har tidigare slagit fast att Tysklands mål är att EU ska utveckla en egen försvarsförmåga, eftersom ingen annan kommer att lösa dem:
”Niemand wird die Sicherheitsprobleme, die Europa in seiner Nachbarschaft hat, für uns lösen, sondern wir müssen das als Europäer selber können.”
De båda försvarsministrarna enades också om att lansera gemensamma försvarsindustriprojekt, med bland annat ett nytt stridsflygplan. Det nya flygplansprojektet ska ersätta Eurofighter och Rafale. Vid flygmässan i Berlin i slutet av april ska projektet, kallat HL-Cord, undertecknas.
Företagen bakom Rafale och Eurofighter ska därefter utarbeta tekniska modeller för framtidens stridsflyg. Det kan också leda till gemensam utveckling av drönare.
De tyska och franska regeringarna har valt att gå fram på egen hand för att snabbare komma fram till beslut, innan man eventuellt bjuder in andra länder att delta i utvecklingen av ett europeiskt stridsflygplan.
De fransk-tyska initiativen på försvarsområdet ökar pressen på övriga europeiska länders regeringar att snabbt ta ställning till vilken säkerhetspolitisk linje de har för EU och Europa, annars riskerar de att bara tvingas välja mellan att försöka hänga på fransk-tyska tåget eller hamna på läktaren tillsammans med kanske Ungern och Polen.
I en rapport från Utrikespolitiska institutet påpekas att det är ”anmärkningsvärt tyst bland Sveriges riksdagspartier om vad man faktiskt vill att EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik ska uppnå.”