En populistisk röstmagnet från Bayern eller en tråkmåns från Ruhrbältet som går i Merkels fotspår? Så beskrivs maktstriden i den statsbärande kristdemokratiska unionen som pågår i Tyskland. Men vem som vinner kan också bli avgörande EU:s framtid.
Bayerns regeringschef Markus Söder leder skyhögt över Nordrhein Westfalens Armin Laschet i opinionsmätningarna som fyller tyska medier i dessa dagar. Med 72-17 bland kristdemokratiska väljare enligt en mätning. CDU/CSU skulle få 38 procent i valet med Söder som kanslerskandidat, mot 27 med Laschet.
Samtidigt har flera CDU-politiker öppet uttalat sig för CSU:s Markus Söder, trots att Armin Laschet är CDU:s partiledare.
Markus Söder kan vara på väg att få göra CSU:s tredje försök att nå posten som förbundskansler. Det som Franz Josef Strauss misslyckades med 1980 and Edmund Stoiber 2002. Båda gångerna slutade valen med en socialdemokratisk kansler.
Både Söder och Laschet lanserar sig som mittenpolitiker som inte kommer att ha några problem att samregera med De Gröna som är näst största parti bland väljarna, sedan den nuvarande koalitionspartnern Socialdemokraterna tappat kraftigt de senaste åren.
Men man behöver inte gå tillbaka särskilt många månader i de båda politiska agerande för att se stora åsiktskillnader. Och det gäller kanske allra främst synen på EU-samarbetet.
Armin Laschet är en stark anhängare av ett fördjupat EU och anser att Tyskland inte ställt upp tillräckligt för att driva igenom förslagen från Frankrikes president Emmanuel Macron. Laschet har också varit inbjuden till Elyséepalatset för överläggningar med Macron under coronapandemin.
Med Armin Laschet som förbundskansler i en regering med EU-positiva De Gröna kan Tyskland, Frankrike och Italien med Mario Draghi som premiärminister bilda ett starkt ledarskap när EU ska lyfta sig ut ur krisen.
Markus Söder har under sin tid som CSU-politiker drivit en ”separatistisk” linje, både inrikespolitiskt och i EU. Som Bayerns finansminister gick han till konstitutionsdomstolen för att stoppa utjämningen mellan rika och fattiga delstater. Under finanskrisen krävde han att Grekland skulle kastas ut ur eurosamarbetet.
”Skattebetalarna i München ska inte tvingas sända pengar till Grekland och Italien.”
Under flyktingvågen 2015 attackerade han förbundskansler Angela Merkels linje och förordade att Bayern på eget bevåg skulle stänga sina gränser. ”En del av de här flyktingarna kan aldrig integreras i Tyskland”.
I valkampanjen 2018 försökte regeringschef Markus Söder behålla makten genom att efterlikna högerextrema AfD. Han krävde krucifix i alla skolsalar, men förbud mot huvudduk. Det ledde till ett historiskt ras för CSU, som förlorade sin majoritet.
Sedan dess har CSU gjort en helomvändning. Med partisekreteraren Markus Blomes kärnfulla analys: “Man kan inte stinka värre än en skunk”. De Gröna som Markus Söder kallat för ”långhåriga vänstertyper” som skulle förstöra landets ekonomi om de kom till makten ser han nu som naturliga samarbetspartners.
Men inställningen till EU-samarbetet har Markus Söder inte ändrat. När Tyskland under coronapandemin fått problem med vaccineringarna har Söder varit snabbast med att ”skylla på Bryssel”.
Med Markus Söder som förbundskansler kommer Söder främst att söka samarbete med sin nära bundsförvant, Österrikes Sebastian Kurz, som genomfört samma helomvändningar i förhållande till högerextrema partier. Kurz har också valt som sin coronastrategi när han fått problem att ”skylla på Bryssel”
Markus Söders seger som kanslerskandidat är dock inte säkrad. CDU:s partiledning har uttalat sitt enhälliga stöd för Armin Laschet. Förre finansministern och nuvarande talmannen Wolfgang Schäuble har på interna möten sagt att det behövs ”ledarskap för att leda Tyskland ut ur den här krisen, inte populism”.
Flera tunga CDU-politiker uppmanar Markus Söder att frivilligt ge upp försöken att bli kanslerskandidat. För Söder kommer den här striden ändå ha varit en framgång. Medan en förlust för Armin Laschet riskerar slå hårt mot hela CDU inför höstens val.
Medan kristdemokraternas maktkamp pågår för öppen ridå i medierna ska De Gröna på måndag välja vilken av partiets två språkrör som ska vara kanslerskandidat, Annalena Baerbock eller Robert Habeck. Om CDU/CSU-striden gör att partiet framstår som ledarlöst kan det De Gröna segla upp och bli största parti i valet och göra anspråk på att efterträda Angela Merkel.