Se upp, nu utmanar franske presidenten Putin igen. Och med kärnvapen den här gången.
Det mest utmanande i franske presidenten Emmanuel Macrons Sorbonne II-tal, är antydningar om att franska kärnvapen kan behövas för att vinna kriget mot Ryssland.
Hur hamnar han där?
Han hävdar i sitt tal att vi lever i en ny värld sedan den ryska aggressionen, en värld där andra makter inte följer överenskomna spelregler längre.
”Idag avgörs frågan om krig och fred på vår kontinent och frågan om vi har kapaciteten att försvara oss.”
För Macron har kartan har ritats om. Ukraina är sedan det ryska anfallet en del av Europa och Europas gränser löper numera kring ”en samlad enhet för att stå emot den ryska aggressionen.”
Han väntar sig fler konflikter i framtiden, i en värld där han säger att den amerikansk-kinesiska konflikten ökar spänningar, att hämningslösa regionala makter som Ryssland och Iran nu visar upp sin kapacitet.
Europa är inte rustat att möta dessa militära hot, enligt Macron. Men USA som beskyddare då?
”USA har två prioriteter. Den första är USA och det är helt legitimt. Den andra är den kinesiska frågan. Inte den europeiska frågan.”
Ryssland utgör just nu det största hotet för Europa och ”ett absolut krav för vår säkerhet är att Ryssland inte vinner kriget.”
Och därför, säger Macron, gjorde han rätt som för några månader sedan i en anda av ”strategisk mångtydighet” (ambiguity) förklarade att vi i Europa sätter oss inga gränser för hur vi kan göra så att Ryssland förlorar kriget – även om det innebär att sända soldater till Ukraina.
Vladimir Putin ägnar sig regelbundet åt samma slag av mångtydighet – av förtäckta hot – när han antyder att kärnvapen kan bli aktuellt för att krossa Ukraina.
Det här är en lek med ord där inget sägs glasklart utan avsikten är att sprida osäkerhet. Åhöraren ska frukta att talaren menar det värsta även om hen inte uttryckligen sagt det.
Detta är avskräckning som militärt vapen.
Macron hävdar att vi européer (läs, tyskar) gör fel som gång på gång offentliggör att vi tänker inte skicka det eller detta slags vapen till Ukraina eftersom vi inte vill eskalera kriget.
Låt istället Putin gissa vad vårt värsta kan vara, menar den franske presidenten, Europa kan också spela med avskräckning som vapen.
”Har vi några begränsningar?”, säger Macron i sitt Sorbonne-tal och besvarar sin fråga med ett tydligt:
”Nej.”
Europa har börjat men inte kommit långt nog i att rusta sitt försvar, säger Macron och nu har spelreglerna har förändrats.
ALLT har förändrats.
Och då inte enbart för att kriget utspelar sig i Europa utan på grund av kärnvapen.
Den ryske angriparen är utrustad med kärnvapen och hotar med kärnvapen, Iran är nära att rusta sig med kärnvapen.
Macron anser att Europa därför måste tänka över vilka försvarskapaciteter man behöver för att kunna försvara sig mot Ryssland.
Anti-missilsköld? Missiler med lång räckvidd? Här lovar han att Frankrike kommer engagera sig.
Och därefter är han redo att leverera lite egen mångtydighet kring kärnvapen:
”Frankrike har kärnvapen,” påpekar han och fortsätter med att berätta att ”…avskräckning via kärnvapen utgör en del av den franska militärstrategin.”
”Ja,” fortsätter han, ”det är faktiskt en central del av strategin.”
Hotade han just Putin med franska kärnvapen?
Meningen är att Putin nervöst ska ställa sig den frågan.
Putin antyder som bekant gärna att han kan slå till med kärnvapen och sa Macron just att i så fall så kommer jag…”?
Försvaret tar stor plats i Macron Sorbonne II-tal, behovet av att Europa kan försvara sig självt. Han talar om att stärka den europeiska pelaren i Nato men att gå längre på den europeiska grenen – alltså utan USA.
”Självklar”, menar presidenten, har man inget försvar utan en egen försvarsindustri. Här är förslagen många och ambitionen är tydlig: Europa kan inte tillåta sig att välja den enkla vägen att fortsätta köpa amerikanskt och sydkoreanskt om man ska kunna garantera sin egen säkerhet.
Den brutala bristen på ammunition till salu för Ukraina även när EU hade avsatt pengar till det, gjorde den saken övertydlig för de flesta EU-länder.
Macron kommer att möta kritik för sitt förtäckta hot om kärnvapen liksom han fick kritik för sitt förtäckta hot om marktrupper till Ukraina. I fransk politik är det en upprörande tanke att lova bort franska kärnvapen. I Norden och i Tyskland ser man det slags prat som en riskabel form av eskalering av konflikten.
Han kommer att hitta sitt starkaste stöd för resonemangen i Baltikum, Polen och andra östländer – länder som han medvetet har uppsökt flera gånger på senare år. Hans tal i Bratislava för ett år sedan spelade på rätt strängar och kröntes med ett ”Vi har missat ett bra tillfälle att lyssna på er” – ord som många har väntat länge på att få höra från västeuropéer.
Men framförallt delar de hans (nya) syn på Ryssland.
Dessa länder är visserligen lika beroende av amerikansk försvarsindustri som vi andra men flera av dem har på senare år varit mycket snabba med att satsa stort på försvarsindustriella företag.
Hur Macrons ord än tas emot, så är spelpjäserna härmed framflyttade i konflikten mellan Ryssland och Europa