Energiminister Farmanbar bör nog avrunda sin semester. Före april nästa år behöver Sverige ha minskat sin gasanvändning med 15 procent.
Hittills har Sverige skvalpat lite i utkanten av gaskrisen i Europa. Vi använder inte väldigt mycket gas (3 procent av totala energikonsumtionen) och den gas vi köper är inte jätte-rysk.
Vi får det mesta av gasen från Tyskland via Danmark och den är blandad, så det ryska innehållet lär väl vara 40 procent i snitt. Ingen kan svära på exakt hur det ligger till, för det är dagsnotering på hur det blandats.
Pressad av riksdagen att ”stoppa rysk gas” (tom gest, ansåg statsministern) har Magdalena Andersson dock tillsatt en grupp för att utreda hur ryskt det egentligen är.
Detta sorglösa prat kring gas tar slut den 1 augusti senast.
Från detta datum ska Sverige minska sin gasanvändning överlag med 15 procent – jämfört med gasanvändningen under de fem senaste åren (1 aug – 31 mars 2017 -1 aug – 31 mars 2021).
Beslutet har tagits av EU-kommissionen idag och än så länge är det frivilligt.
Men det kan man inte lita på.
Skulle det bli mycket kallt i vinter, skulle EU stå utan gas för att köra sin industri och uppvärmning därför att Vladimir Putin stängt av kranen, därför att USA, Norge, Algeriet eller annan part som har lovat att sälja oss gas inte klarar att stå vid sitt löfte – ja, då kan EU-kommissionen göra de 15 procenten till obligatoriska.
Om EU-regeringarna godkänner det, förstås.
Därefter måste alla EU-länder också solidariskt hjälpa det land som lider värst av gasbristen. Detta finns skrivet i tidigare EU-direktiv men har aldrig testas i verkligheten.
Eftersom Tyskland ser ut att ligga värst till, kan EU-diskussioner om att utlösa solidaritet komma att låta lite annorlunda än tidigare när det gällde Sydeuropa.
Jo, Italien använder mycket gas också men har varit framgångsrikt under våren med att både spara in på rysk gas självmant och att köpa in från, bl a Algeriet.
Vanliga nej-sägarländer som Nederländerna, balterna och Finland har redan sparat 15 procent så de behöver inte dra fram sina nej den här gången.
Bulgarien, Tjeckien och Slovakien har olika lösningar som gör dem beroende av övriga EUs solidaritet, där lär det också bli ja.
Så det finns hyggliga chanser att EU-regeringarna faktiskt ger grönt ljus till ett obligatoriskt sparande och möjligen även lite mer energisolidaritet.
Som EU-kommissionsordförande Ursula von der Leyen säger, varför i så fall vänta med att börja spara energi till en akut kris är här, när det är så mycket enklare om alla startar meddetsamma medan det ännu finns lite tid?
För Sveriges del handlar det ändå om 33 kommuner som i sin energimix använder gas till 20 procent.
Industrin är på sina håll mycket beroende av gas.
EU-beslutet idag innebär att hushållen ska skyddas vid gasbrist men industrierna får stängas, skulle det bli illa nog.
Vladimir Putin har varit retsamt nöjd de senaste dagarna. Gasberoende Tyskland har haft förbundskansler Scholz att jaga en turbin på reparation i Kanada – stoppad på grund av Ukraina-sanktionerna. Han har vädjat till premiärminister Trudeau att släppa turbinen för Putin påstår att utan den, tänker han låta den senaste veckans underhållsstopp av gasledningen Nord Stream I bara fortsätta.
Störda har kanadensarna till slut satt turbinen på ett fartyg med kurs mot Tyskland, de vill inte veta var den hamar.
I Iran står Putin samtidigt och flinar, att vill tyskarna ha mer rysk gas så får de först ge honom ett tyskt OK till Nord Stream II-ledningen, han vet inte om han har riktig lust att öppna Nord Stream I igen.
”Vi ska inte låta Putin hållas längre,” säger Ursula von der Leyen.
Och därför måste Sverige också se över sin gasanvändning.