De tyska socialdemokraternas ledare Martin Schulz kämpar för sin politiska överlevnad. Då lanserar han förslaget att omvandla EU till ”Europas Förenta Stater” 2025. Länder som vägrar godkänna den nya grundlagen ska kastas ut ur EU.
De svenska socialdemokraternas ledare Stefan Löfven kämpar för att kunna regera vidare efter valet nästa år. Då lovar han att stoppa alla förslag på EU-beslut om stärkta rättigheter för löntagare eller ökad försvarskapacitet. EU ska ägna sig åt mellanstatligt samarbete som ett slags europeiskt FN.
Under den tyska valrörelsen talade Martin Schulz knappt alls om EU. Den mångårige EU-politikern skulle lanseras som en ny inrikespolitisk folklig stjärna i kampen mot Angela Merkel om posten som förbundskansler. Den PR-uttänkta profileringen höll en månad, sedan föll den socialdemokratiska valtaktiken ihop.
När Martin Schulz på torsdagen skulle övertyga partikongressen om att han är värd att bli omvald efter valfiaskot återtog han sin roll som EU-engagerad politiker. I ett flertal intervjuer inför partikongressen har han talat om att Tyskland ska liera sig med Frankrikes president Emmanuel Macron. I Der Spiegel säger Schulz att ”Frankrike är redo för en europeisk revolution”, och att SPD i regeringsförhandlingarna ska kräva ett positivt svar från Tyskland till Macron.
”France is ready for a European revolution… Giving a positive response to Emmanuel Macron will be the core element of any negotiations with the SPD.”
Men i talet på kongressen tog Schulz ytterligare ett steg. EU ska utarbeta en ny konstitution som skapar Europas Förenta Stater till 2025. På Twitter skrevs Schulz:
”I want a new constitutional treaty to establish the United States of Europe. A Europe that is no threat to its member states, but a beneficial addition. A convention shall draft this treaty in close cooperation with the civil society and the people. Its results will then be submitted to all member states. Any state that won’t ratify this treaty will automatically leave the EU.”
Schulz påminde om att 2025 i så fall blir hundraårsminnet av när det tyska socialdemokratiska partiet första gången skrev in målet om Europas Förenta Stater i sitt program. Det stod kvar ända till 1959. Kristdemokratiska CDU hade samma målsättning i sitt program ända till 1992, påminde den tidigare kommissionären Viviane Reding om i ett tal för några år sedan.
I de första reaktionerna på Schulz’ tal i sociala medier drogs slutsatsen att om planen förverkligas skulle länder som kastas ut 2025 bli Ungern, Polen och troligen även Sverige och Danmark.
Tyskland är en federal statsbildning, och ett politiskt förslag om att ta ett steg uppåt och omvandla även det europeiska samarbetet till en federation behöver därför inte som ett ifrågasättande av det egna landets självbestämmanderätt. Inte heller i andra relativt unga EU-stater som Belgien och Nederländerna.
Medan tal om ”Europeisk federation” och en ”Europeisk konstitution” i jämförelsevis urgamla nationalstater som Sverige kan ses som ett allvarligt hot mot den nationella självbestämmanderätten, att svenska folket ska förlora rätten att bestämma över sin egen framtid.
EU:s överstatlighet var en stor stridsfråga som splittrade flera av partierna redan inför folkomröstningen om Sverige skulle ansluta sig och anpassa grundlagen där vissa EU-beslut kunde vara överordnade den nationella kompetensen.
Politikernas rädsla för att framstå som att de är beredda att gå med på ytterligare överflyttning av makt till EU-nivån har stärkts de senaste åren. Det syntes snabbt efter det stora nederlaget för ja-sidan i folkomröstningen om Sverige skulle gå över till euron 2003. Och med Sverigedemokraternas ökade väljarstöd närmast tävlar de flera partier i att säga nej till ny EU-lagstiftning när det nu kommer förslag från Frankrikes president Emmanuel Macron och EU-kommissionen:
Centerpartiets Eskil Erlandsson hävdade att ”Brysselmaskineriet vill ha en federal statsbildning”. Medan hans krav är att ”EU-samarbetet ska vara mellanstatligt.”
Statsminister Stefan Löfven har också följt den linjen. Sverige vägrar delta i att skapa en EU-åklagarmyndighet mot korruption. Sverige sade till att börja med nej till en EU-gränsskyddsmyndighet, och gick med först sedan den avlövats befogenheter att agera på egen hand när ett medlemsland inte klarar av att bevaka EU:s yttre gräns. Svenska regeringen avvisar EU-parlamentets krav på EU-lagar om stärkta rättigheter för löntagare. Finansminister Magdalena Andersson försöker också stoppa förslag om fördjupat samarbete mellan euroländerna, med varningar att nya stödformer ”skapar moral hazard”, och beslut om gemensamma skatteåtgärder mot Google och andra IT-jättar.
Martin Schulz argumenterade för ett starkare EU-samarbete som ett sätt att stoppa opinionsframgångarna för extremhögerpartier. Utan ett starkare Europa kommer de högerextrema krafterna att vinna.
Stefan Löfven har valt en helt annan strategi för att möta högerpopulismen, där ansvaret för att stärka Europa överlämnas till varje medlemsland. EU-samarbetet blir likt FN utifrån vad medlemsländerna själva är beredda att göra med de resolutioner som antas. Utom i frågor där det är av inrikespolitisk betydelse för den svenska regeringen att lägga över ansvaret på EU, som i migrationspolitiken.
Det blir intressant att se om de båda S-ledarna fullföljer sina diametralt motsatta EU-strategier och vilken politisk linje som i så fall blir mest framgångsrik.