Ett 50-tal stats- och regeringschefer samlas till det största europeiska toppmötet kanske någonsin när EU vill visa enad front mot Ryssland och lyfta fram Europa som en stor geopolitisk aktör. Mötet hålls inte i EU-ordförandelandet Sverige utan i lilleputtlandet Moldavien, där Putinregimen anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp så sent som i våras.
Det första mötet i ”Europeiska politiska gemenskapen”, EPC, hölls i Prag i oktober när Tjeckien var EU-ordförande. Det ledde inte till några gemensamma uttalanden om stöd till Ukraina, eftersom bland andra Turkiets Tayyip Erdogan ingår i ”gemenskapen”. De politiska ledarna lovordade i stället möjligheten till informella samtal.
Sedan dess har även småstater som Monaco, Andorra och San Marino anmält att de vill vara med i EPC. 48 av 50 inbjudna länder har hittills meddelat att de kommer till toppmötet i Chisinau. Därmed blir symboliken tydlig när Europa samlas utan Ryssland och Belarus.
Men kraven på att mötena inte bara ska bli en dyr diskussionsklubb ökar när de politiska ledarna möts i den hårt utsatta fd sovjetstaten Moldavien där Rysslands militära närvaro ständigt är tydlig i utbrytarrepubliken Transnistrien.
”Since the invasion of Ukraine, Moscow has intermittently invoked the threat of conflict in Transnistria.”
Moldaviens president Maia Sandu, som leder det historiska toppmötet, förväntar sig att Europas ledare ska ge konkreta löften om stöd och en väg in i EU tillsammans med Ukraina efter att landet tillsammans med Ukraina fått statusen ”kandidatland” av EU.
President Sandu varnar för Putinregimens planer:
“They would like to remake the Soviet Union. They want to bring back the old times. And we don’t want this. Moldova has been part of the buffer zone for 30 years and for us this meant poverty, corruption, bad governance, emigration. We want to be part of the democratic world”, säger Sandu i en FT-intervju.
Planeringen inför toppmötet på torsdag pekar mot att det blir mer resultat än på mötet i Prag.
+ Polen och Storbritannien presenterar ett förslag om cybersäkerhet med förslag om ökade insatser mot IT-attacker för länder som gränsar till Ryssland och på Västra Balkan.
+ I det polsk-brittiska förslaget ingår också förslag om ökat stöd till internationella energiorganet IAEA för att skydda Ukrainas kärnkraftsanläggning Zaporizjzja.
+ EU kan presentera att man beslutat skicka en mindre civil styrka till Moldavien för att hjälpa landet mot cyberhot och utländsk inblandning.
För Moldaviens regering räcker bara ”familjeporträttet” långt med 50-talet stats- och regeringschefer på vinslottet Mimi utanför huvudstaden Chisinau som ett bevis på att landet nu ingår i västvärlden. Den hoppas att mötet ska locka utländska investerare.
Men det fattiga Moldavien är i akut behov av säkra leveranser av energi från väst för att kunna bryta beroendet av el och gas av de ryska energiledningarna via Transnistrien. Flera viktiga åtaganden om stöd för Moldavien kommer att göras på toppmötet där energisäkerhet är en huvudfråga på dagordningen, enligt vice premiärminister Nicu Popescu.
”We are preparing a number of important announcements concerning concrete benefits and initiatives for the Republic of Moldova”.
Toppmötet ger också möjlighet för de politiska ledarna att hantera akuta kriser när motståndare möts öga mot öga.
Vid det förra toppmötet i Prag hölls fredssamtal mellan Armenien och Azerbajdzjan under ledning av EU-ordföranden Charles Michel. Sedan dess har USA och Ryssland försökt få till stånd fredsavtal, och Michel hade ett möte med ländernas presidenter i maj. I samband med toppmötet i Moldavien kommer även Tysklands Olaf Scholz och Frankrikes Emmanuel Macron att delta.
Vid det här toppmötet kan de politiska ledarna också försöka pressa Serbiens Aleksandar Vucic och Kosovos premiärminister Albin Kurti till ett möte efter den upptrappade konflikten i de serbiskdominerade kommunerna i Kosovo där Natosoldater skadats. De två har hittills vägrat mötas trots uppmaningar från EU:s särskilde represantant Miroslav Lajcak.
Nästa toppmöte i EPC kommer att hållas i spanska Grenada under hösten då Spanien är EU-ordförande. Därefter står Storbritannien på tur att organisera ett möte nästa vår.
Det är fortsatt oklart vilken roll Europeiska politiska gemenskapen kommer att få, vid sidan av alla andra europeiska organ, som EU, Europarådet, OSSE. Flera tankesmedjor efterlyser mer organisation och tydligare inriktning för EPC. Med förslag som att det ska utvecklas till ”Förenta nationerna för det fria Europa”, eller ett europeiskt samarbete för energi, infrastruktur, ekonomi vid sidan av EU.
Risken är annars att de här stora toppmötena snart minskar i värde. Stats- och regeringscheferna ersätts av möten med utrikesministrarna, för att därefter helt ”glömmas bort”.
Men det som talar för att EPC ändå kan fortleva ett antal år framåt är Rysslands militära invasion i Ukraina som ställer övriga Europa inför historiska utmaningar att försvara demokrati och självständighet.
Storbritannien har också ett extra intresse av att den här nya ”gemenskapen” fortlever. Efter Brexit behöver britterna ett närmare samarbete med övriga Europa vid sidan av Nato.
Att det andra toppmötet i Europeiska politiska gemenskapen hålls i Moldavien i stället för i Sverige ger en ökad möjlighet att mötet ska leda till resultat och att gemenskapen kan fortleva.