EU-parlamentet röstade med stor majoritet för att införa sanktioner mot Viktor Orbans Ungern för brotten mot grundläggande demokratiska rättigheter. Orban kommer i slutändan att räddas av polska regeringen som kan lägga in sitt veto. Men röstresultatet innebär startsignalen för den hårda politiska striden inför EU-valet nästa år om samarbetet ska kunna utvecklas vidare eller hejdas av auktoritär nationalism.
EU-parlamentets ställningstagande har också bäring på dagens politiska spel i Sverige. Den tydliga rågången som nu dras upp i europeisk politik gör också att nationella partier som korsar den riskerar förlorad trovärdighet.
Bland de svenska EU-parlamentarikerna gick skiljelinjen mellan Sverigedemokraterna och övriga partier. Viktor Orbans Fidesz ingår i den största partigruppen, EPP, där svenska M och KD ingår. EPP-ledamöterna var splittrade i omröstningen, men de svenska röstade för att starta den så kallade artikel 7-processen mot Ungern.
EPP-ledningen har länge undvikit att ta strid med Viktor Orban av rädsla för att förlora sin ställning som största parti i EU-parlamentet. Gruppledaren Manfred Weber hoppades att Orban skulle vara beredd till kompromisser för att kunna undvika en splittring av partigruppen.
Men Viktor Orban valde i stället att gå till full attack mot hela EU och parlamentet:
– Det här är en förolämpning mot Ungern. Ni kommer att fördöma Ungern för att vi inte vill bli ett land av migranter.
Motsättningarna inom EPP-gruppen blev uppenbarligen ännu hårdare under ett internt möte med Orban på tisdagskvällen. Manfred Weber deklarerade efteråt att han skulle rösta för att starta artikel 7-processen mot Ungern. Det gjorde att en majoritet av den konservativa partigruppen röstade tillsammans med vänster- och liberala grupperna, med resultatet 448-197 och att den två tredjedels majoritet som krävs uppnåddes.
Det här är första gången som EU-parlamentet utnyttjar sin möjlighet att sätta igång en sådan här sanktionsprocess mot ett medlemsland. EU-kommissionen har gjort det mot Polen, men hittills undvikit att ta det steget mot Ungern sedan Viktor Orban också backat från en del av sina lagförslag och urholkning av demokratiska rättigheter.
Det krävs enhälligt stöd på ett EU-toppmöte för att sätta igång sanktionerna och därmed kan Polen och Ungern lägga in veto för att skydda varandra. Men själva utpekandet från EU-parlamentet respektive EU-kommissionen att dessa två länder bryter mot EU:s grundläggande demokratiska principer är tillräckligt för att splittra unionen.
Viktor Orban är på väg att bygga en nationalistisk allians mot EU:s nuvarande inriktning och valde det här tillfället att lansera sin kampanj inför EU-valet nästa år. Orban har nyligen mött Legas ledare Roberto Salvini, inrikesminister i Italien, och de har lovat att tillsammans kämpa emot EU, Emmanuel Macron och George Soros.
Därmed står det redan klart att det här blir huvudstriden inför EU-parlamentsvalet i maj nästa år. Emmanuel Macron har redan tagit upp den kastade handsken och tackat ja till att bli Orban/Salvinis motståndare.
Den här politiska drabbningen kommer att genomsyra europeisk politik det närmaste året. Och därmed också ta sig in i den europeiska inrikespolitiken. Partier kommer att granskas utifrån vilken sida de står på och hur de agerar gentemot huvudmotståndaren.
Det är på det sättet det kommande årets EU-val även kan bli en del av det politiska spel som pågår efter det svenska valet. I EU-parlamentet är rågången djup, mellan Sverigedemokraterna och övriga svenska partier. Om några av dessa partier är beredda att regera med hjälp av ett parti på andra sidan det demokratiska bråddjupet riskerar de också sin trovärdighet.