Italiens politiska ledning har kraschat mitt under pandemikrisen. Än en gång vänder sig politikerna till en icke-politiker i hopp om räddning. Men vad talar för att ”Super-Mario” Draghi ska lyckas med det som ”Super-Mario” Monti och professor Giuseppe Conte inte klarade?
Till Mario Draghis fördel talar att han levererade en lång kravlista till EU:s politiska ledare när han avgick som chef för Europeiska Centralbanken. Nu får han chansen att visa hur den ska genomföras.
När Mario Draghi talat på sitt sista EU-toppmöte som ECB-chef i juni 2019 reste sig stats- och regeringscheferna och applåderade. Det var deras tack för att han räddat euron och de politiska ledarna genom finanskrisen.
Draghis utmanande besked till finanshajarna att ECB var beredd att göra ”whatever it takes” för att stoppa finansmarknadernas spekulationer mot euron, och Europeiska Centralbankens massiva stödåtgärder som följde räddade flera utsatta euroländer från statsbankrutt.
Draghi, the ECB’s president, who was speaking in London today (26 July), said he was “ready to do whatever it takes” to save the euro, adding: “Believe me, it will be enough.”
Men Mario Draghi varnade när han avgick och flera gånger tidigare för att ECB:s monetära politik inte räcker till för att lyfta EU ur krisen och stärka ländernas ekonomi. Han manade EU-ländernas regeringar till mer expansiv ekonomisk politik för att få igång tillväxten.
Draghi varnade i sitt avskedstal EU-ledarna för ekonomisk nedgång och manade: ”In case of a deterioration it will have to be much more expansionary….additional stimulus will be required.”
Efter sin avgång har Mario Draghi blivit ännu tydligare i sina krav på politikerna. Redan i början av pandemikrisen, i mars i fjol, manade Draghi regeringarna att agera som att de befann sig i ”krig”.
”The coronavirus pandemic is a human tragedy of potentially biblical proportions… It is already clear that the answer must involve a significant increase in public debt… Much higher public debt levels will become a permanent feature of our economies and will be accompanied by private debt cancellation… Faced with unforeseen circumstances, a change of mindset is as necessary in this crisis as it would be in times of war.”
Ett par månader senare lanserade Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron förslaget om en massiv EU-upplåning för att möta coronapandemin. I juli beslutade EU-ledarna om EU:s långtidsbudget med bland annat en upplåning på 750 miljarder euro till en återhämtningsfond. Italien räknar med att få 222 miljarder euro från olika EU-program för att ta sig ut coronakrisen.
Men även om EU-ledarna hörsammat Mario Draghis krav på historiska satsningar mot krisen och han lyckas få ihop ett majoritetsstöd i parlamentet talar Italiens historia emot honom.
Under finanskrisen kallade presidenten in den förste ”Super-Mario”, ekonomiprofessorn och EU-kommissionären Mario Monti. Hans tid som premiärminister från november 2011 blev bara 1,5 år. När väljare började ifrågasätta Montis åtgärder för att reformera landets ekonomi vände de politiska ledarna, som Silvio Berlusconi, honom ryggen.
Berlusconi finns kvar än i dag som en fullständigt irrationell populistpolitiker som kan avgöra Mario Draghis öde som premiärminister.
Men där finns flera opålitliga politiker som Draghi blir beroende. Matteo Renzi, tidigare premiärminister som ledare för socialdemokratiska PD, nu ledare för lilla Viva Italia, som fällde Giuseppe Conte som regeringschef efter 2,5 år.
Det var Renzi som förordade Mario Draghi som ny premiärminister, men det är oklart varför han ville bli av med Conte och därför kan Draghi inte veta hur länge han har stöd av Renzi.
Samtidigt som det största partiet i den nuvarande regeringskoalitionen, populistpartiet Femstjärnerörelsen, motsatt sig ytterligare en ur etablissemanget, som den tidigare italienske riksbankschefen och ECB-chefen Mario Draghi som premiärminister.
Till skillnad från Mario Monti står Mario Draghi för en politisk linje med stora ekonomiska stimulanser av Italiens ekonomi, som är starkt beroende av turism. Men en lång rad reformer som politikerna diskuterat och inte orkat genomföra återstår att ta itu med för att få en långsiktigt bärbar ekonomisk utveckling.
På EU-nivå skulle Mario Draghi kunna spela en viktig roll de kommande åren.
När Angela Merkel avgår inför förbundsdagsvalet i höst står EU utan tydligt politiskt ledarskap när unionen ska ta ställning till vilken ekonomisk politik som ska föras efter pandemikrisen. Hur ska EU-länderna hantera de väldiga underskott som byggts upp – ska EU återinföra de strikta budget- och underskottskraven?
Merkels rådgivare Helge Braun svor i kyrkan när han häromveckan ifrågasatte skrivningarna i Tysklands grundlagsfästa ”skuldbroms” med krav på nollunderskott. Merkels efterträdare Armin Laschet tog avstånd, men politiska bedömare menar att Merkel låg bakom texten och att diskussionen nu är på dagordningen i tysk politik. Med De Gröna som trolig regeringspartner för kristdemokraterna efter valet ökar trycket på att gå ifrån skuldbromsen.
Christian Odendahl, of the Centre for European Reform in Berlin, thinks Mr Braun has done Mr Laschet and Europe a favour, “to break the taboo, for after the election”. And the chancellor was probably behind it. “This was Merkel holding the pen.”
När EU-ledarna i början av nästa år med Frankrike som ordförandeland ska ta ställning till den framtida ekonomiska politiken kan Mario Draghi, som hyllades med stående applåder på EU-toppmötet 2019, komma att spela en tung roll.