Det väntar en revolution för import och export i ett nytt EU-förslag, en tullunion som blir obegripligt modern.
Men svenska politiker tror inte det behövs.
Tullhanteringen förändrades i grunden när näringslivet byggde ”supply chains” där delar forslar fram och tillbaka över gränser, ibland ett flertal gånger, innan de monteras samman i en slutprodukt. Minst 75 procent av all handel bygger på sånt numera. Det innebär både mycket arbete för tullen och samtidigt att stora värden blir osynliga för myndigheterna när koncerner skeppar saker ”internt”.
Med internet exploderade sedan e-handeln och antalet småpaket som passerar över en gräns var t ex för Kanada uppe i 46 miljoner 2018, för USA mycket mer men för EUs 28 länder var det långt över 1 000 miljoner förra året.
Samtidigt ska tullen fortsätta kolla för narkotikasmuggling, vapensmuggling, illegal djursmuggling, ovälkomna växter…
Och snart måste EU-ländernas tull dessutom kontrollera för om varor härrör från illegal avskogning (nytt importförbud till EU) eller har skapat CO2-utsläpp vid sin tillverkning (ny avgift till EU).
När EU-kommissionen i juni föreslog en tullreform så var det därför med avsikten att ta ett steg in i framtiden.
Hör och häpna – EUs tullunion fungerar fortfarande med 27 olika tullmyndigheter och 27 olika IT-system som inte alltid talar med varandra.
Det finns ingen central tulldatabas eller översikt av ”supply chains.”
Då rymmer EUs tullunion idag alltså en handel värd 4,5 triljoner euro årligen.
Att bygga upp en gemensam tullmyndighet som kopplar samman de 27 nationella är därför en självklarhet i EU-förslaget liksom ett gemensam IT-system där man kan varna varandra i realtid.
Men det är mycket mer än så.
Ett data-nav ska samla in mängder med information från företag som kan processas med AI och maskininlärning. Nu kommer man till slut få syn på beståndsdelarna i dessa ”supply chains.”
Det kan ge viktig information om vad som kommer in och vad som går ut, avtäcka mönster som smugglare tar till för att utnyttja tullens svagheter liksom upptäcka hur och var EU har sårbara punkter i resurser – något som är näst intill omöjligt att analysera vederhäftigt idag.
För företagen blir reformen ännu större. Det kommer räcka med en tulldeklaration för alla 27 länder och det kommer räcka med att lämna in den en gång, även när leveransen är uppdelad i olika laster.
Tullkodex för paket med mindre värde ska minska från många hundratals olika tullkoder till fem.
Ett system för Pålitliga Handlare sätts upp där dessa inte ens behöver passera tullen utan kan deklarera elektroniskt och släppa ut varan själv. Det ska ge tullkontrollen mer tid över för tveksamma försändelser.
För konsumenten ska det bli slut på betalchocker när ett paket beställt på internet anländer. De stora IT-plattformarna kommer i fortsättningen få uppgiften att betala moms och eventuell tull på de varor man säljer.
Detta får de lägga på priset vid försäljning så att konsumenten slipper någon obehaglig överraskning i efterhand.
EU kan här bli först i världen med att ta in den nyaste teknologin för att underlätta handel.
Men den svenska regeringen förklarar sig tveksam:
”…inte övertygad om att det finns ett obestridligt behov av en så genomgripande förändring av tullunionen som kommissionens förslag innebär.”
”Förutsättningarna för statliga myndigheter att utföra sina nationella uppdrag
får inte försämras. Rådigheten över myndigheterna och deras verksamhet bör
fortsatt ligga hos medlemsstaterna.”
”Avslutningsvis anser regeringen att förslagets ekonomiska konsekvenser bör
begränsas både för statens budget och EU-budgeten.”