Det pågår en tävling mellan EU-länderna om vem som kan erbjuda storbolagen lägst skatt.
Sverige håller sig väl framme.
Visselblåsare och journalister har avslöjat flera grova skandaler på senare år om hur storbolagen slipper skatt i Europa tack vare hjälpsamma regeringar i t ex Luxemburg, Nederländerna och Irland.
Kapplöpningen om lägst skatter bedrivs av många fler länder. I en rapport som den Gröna partigruppen i Europaparlamentet beställt, kan man se hur låga bolagsskatterna är överlag.
Men framförallt betalar storbolagen i stort sett aldrig full bolagsskatt. På olika sätt lyckas de komma ner i sammanlagd skatt på 2, 6 eller 10 procent.
Klassiskt är också att det är just storbolagen som snor sig undan. Mindre företag tenderar att betala högre skatt.
Sverige erbjuder för sin del femtonde till artonde lägst skatt bland EUs 28 länder (på 24 procent delar vi placeringen med tre länder till).
Men den effektiva skatten som storbolagen faktiskt betalar i Sverige ligger på 13 procent enligt rapporten.
Avdragsmöjligheter gör därmed Sverige i praktiken till tionde billigaste land i EU ur skattehänsyn.
Under oss ligger bara skatteparadisen (se inledningen) och några östeuropeiska länder.
Det här är en position som såväl tidigare borgerliga och socialdemokratiska regeringar jobbat hårt för att uppnå.
Idén är – får man tro – att det ska ge fler investeringar i Sverige.
EU-kommissionen har upprepade gånger försökt övertyga regeringarna att sluta tävla sinsemellan med låga skatter.
Det råder väl ingen tvekan om att när bolag som får handla fritt över hela EU behandlas olika generöst i sin hembas, så påverkar det konkurrensen, det snedvrider den inre marknaden.
Den svenska regeringen brukar vara särskilt förtjust i att understryka att rättvisa villkor och öppenhet på den inre marknaden är vad EU egentligen borde syssla med.
Men inte när det gäller skatter.
Det senaste försöket från EU-kommissionen var ett förslag om en gemensam bolagsskattebas för alla EU-länder.
Idén är rätt blygsam, det handlar inte om att alla länder ska ha samma skattenivå för den bestämmer nationalstaten över.
Det gällde bara att kalkylera vinst, förlust och tillgångar på samma sätt.
Redovisningen skulle bli väldigt mycket enklare för bolagskoncerner. Och bolagen skulle inte kunna skicka runt vinster mellan olika dotterbolag för att slippa skatt.
Förslaget strandade på motstånd bland flera EU-regeringar 2017 och har inte fått nytt liv sedan dess.
Lika dött är ett annat EU-förslag om att tvinga storbolagen att öppet redovisa sina intäkter land för land.
Det kunde göra det mer uppenbart i vilket land bolaget gör sina största inkomster och bli lättare att beskatta vinsten där den uppstår istället för att den kan sändas i väg någon annanstans (med lägre skatt).
Och så finns naturligtvis det senaste EU-förslaget om att beskatta digitala plattformar där de gör sin försäljning. Google och Facebook skulle bli skyldigt Sverige betydligt mer än de få miljoner de lägger idag.
Sverige är med och bromsar alla dessa förslag i EU.
Normalt använder regeringen två förklaringar:
Den ena är att Sverige inte vill att EU ska syssla med skatter.
Men det är lite av ett svepskäl.
Direkta skatter är ändå inte ett EU-område medan indirekta redan är det till hundra procent (moms, osv).
Det är också samarbete mot skatteflykt vilket Sverige gillar stenhårt så länge det handlar om att jaga enskilda personer som stuckit med pengarna.
Den andra svenska förklaringen brukar vara att det är bättre att EU låter bli ta egna skatteregler utan väntar på att diskussioner når framgång i OECD (34 medlemsländer, framförallt USA men också Japan och Australien bl a).
Det är också ett svagt skäl. Dels för att EU har världens största marknad och är världens största handelsblock, därför lätt kan gå före och räkna med att andra följer.
Utom USA, förstås.
Det blir garanterat bråk med USA i så fall.
Nej, det handlar egentligen om en svensk tävlan om bolagsetableringar med andra EU-länder.
Svenska regeringar tror att låga bolagsskatter ger fler investeringar.
Det är fullt medvetet som vi blivit tionde billigast land för bolagsskatt.
I Bryssel talar Sverige nämligen emot det vanliga kontinentala argumentet att skatt bör tas ut där försäljningen sker, där vinsten upppstår.
Den svenska åsikten är att skatt ska tas ut där forskning och produktion sker, för där sägs mervärdet skapas.
Det svenska argumentet medför då att nära-noll-beskattade Google, Facebook, Starbucks, Amazon med flera, inte ska behöva betala skatt i Europa.
Vilket finansminister Magdalena Andersson också säger till de svenska riksdagsmännen:
…och det kan innebära att Sverige i denna fråga skulle föredra en lösning där mer av beskattningen sker i USA.”
Man kan undra varför.
Kanske är det detta som Löfven II-regeringen i regeringsförklaringen kallar att ”slå vakt om den transatlantiska länken.”