Det är ett år kvar till EU-valet och de svenska EU-parlamentarikerna börjar skuggboxas med sina argument för att locka röster.
Samtliga lovar fortsatt stöd till Ukraina. Men när EU-kommissionen säger att budgeten inte räcker till och kräver höjda anslag för en Ukrainaplan de kommande fyra åren är det nästan ingen av de svenska politikerna som är beredd att lova rösta för förslag som kan få fram miljarderna.
EU-kommissionen varnade redan för ett år sedan att följderna av kriget i Ukraina gör att långtidsbudgeten för 2021-27 är på väg att haverera. Stödet till flyktingar från Ukraina, stödet till Ukrainas ekonomi, inflationen, och nu också EU-anslagen till tillverkning av ammunition fanns inte med när EU-budgeten beslutades för tre år sedan.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väntas nu lägga fram ett förslag om ett långsiktigt ekonomiskt stöd till Ukraina som sträcker sig till 2027 som ett led att ge landets regering en bättre ekonomisk stabilitet under kriget mot Ryssland. Ett EU-åtagande om flerårigt anslag kan också sätta press på USA att besluta om ett långsiktigt stöd.
”The commission has started to work on a proposal that will help cover the country’s needs not only next year but into 2027, according to EU diplomats and officials”, enligt Financial Times.
EU:s finansstöd till Ukraina uppgår till 18 miljarder euro i år. Men behoven är så mycket större. Enligt en rapport från FN, Världsbanken och EU-kommissionen beräknas återuppbyggnaden till närmare 400 miljarder euro. En internationell återuppbyggnadskonferens hålls i London 21 juni.
Under hösten ska EU-regeringarna förhandla om hur långtidsbudgeten ska förändras för att klara alla extrakostnader. Utöver Ukrainastödet har de stigande räntorna gjort att kostnaderna stigit för det stora lånet till återhämtningsfonden på 750 miljarder euro.
När det historiska beslutet om återhämtningsfonden togs 2020 utlovades också nya förslag om hur EU ska få in mer pengar till budgeten genom t ex avgifter på utsläppshandel eller finansiella transaktioner. EU-parlamentet har de senaste veckorna diskuterat fram sina förslag för hur budgetkrisen för EU ska hanteras och hur man ska få fram mer budgetpengar via nya inkomstkällor.
”Parlamentet anser att all ny unionspolitik och alla nya utmaningar på unionsnivå måste omfatta nya medel och ytterligare nya resurser. Parlamentet betonar att underlåtenhet att agera inte bara skulle inskränka unionens förmåga att reagera på framväxande behov och kriser – både inom och utanför unionen – utan även göra det omöjligt att finansiera viktiga nya initiativ, såsom förslaget till EU:s förordning om halvledare, utan att skära ned på viktiga befintliga program eller medel”.
Förslagen har brett stöd i EU-parlamentet, men inte bland de svenska ledamöterna. Där gäller den svenska linjen, som uttolkades av S-ledaren Magdalena Andersson som att ”Sverige ska vara snålast i EU” inför förhandlingarna om långtidsbudgeten.
När EU-parlamentets kontor i Stockholm på fredagen samlade parlamentariker från sex av de åtta partierna till en första debatt inför EU-valet var det bara en av dem som öppnade för att ge EU ökade ekonomiska resurser.
Miljöpartiets Jakop Dalunde svarade på frågan om budgetkrisen från Omeuropa.se:
-Det kostar pengar för EU att agera som i stödet för Ukraina. Jag tror inte det är en framkomlig väg att höja medlemsavgifterna för medlemsländerna. I stället kan en klimatavgift på flygbränsle vara ett sätt att ge EU ny finansiering, sade Dalunde.
De övriga partiernas företrädare avvisade kategoriskt varje förslag om mer pengar till EU-budgeten. Kristdemokraternas David Lega, som anklagat Miljöpartiet för att ”bryta svenska linjen”, anser att det går att fixa EU-budgeten genom ”omfördelning” av anslagen. (Här är Dalundes svarsinlägg i Europaportalen.)
Andra förslag att fixa fram miljarder till Ukraina: Socialdemokraternas Evin Incir: Medlemsländerna borde samarbeta mer om stöd till Ukraina. Moderaternas Arba Kokalari: Vi vill vara en röst för att man måste prioritera. Centerpartiets Emma Wiesner: Vi måste använda EU-fonderna effektivare. Vänsterpartiets Malin Björk: Vi är kritiska till jordbrukspolitiken.
Men när EU nu inleder en ny budgetförhandling krävs enhälligt stöd från samtliga regeringar för att det ska kunna bli något beslut. Därför är möjligheterna mycket små att få igenom beslut om stora nedskärningar av t ex jordbruksstödet.
EU-kommissionen verkar redan ha gett upp förhoppningarna om stora ändringar av långtidsbudgeten. Enligt Financial Times diskuterar kommissionen att EU ska ta upp ett nytt lån för att kunna öka stödet till Ukraina, som de 750 miljarderna euro till återhämtningsfonden efter coronakrisen.
”The financing plan, which could entail fresh debt issuance by the commission”.
Svenska partier motsatte sig upplåningen till återhämtningsfonden, men samtliga partier utom Sverigedemokraterna sade ja i slutskedet av förhandlingarna. Därefter har de fyra länder som motsatte sig fonden bytt fot och anser numera att det var ett riktigt beslut av EU.
– Vi tycker alla i den frugala gruppen att beslutet om återhämtningsfonden med gemensam upplåning var ett helt nödvändigt ställningstagande, säger Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson i ett poddsamtal arrangerat av Sieps.
En hård dragkamp om EU-budgeten och EU-politikernas trovärdighet om stödet till Ukraina väntar. Risken är att de svenska politikerna med sin ”svenska linje” inte ens kommer att få vara med i den förhandlingen.