Europa befinner sig i krig och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade en lång rad reformer – från skärpta klimat- och miljösatsningar till nya industrisatsningar för att bryta beroendet av Kina, från krav på att alla länder solidariskt ska ta emot flyktingar till en stor regeringskonferens om ett nytt fördrag.
I det läget ska den tillträdande svenska högerregeringen kliva in som EU-ordförande från årsskiftet. Ett regeringsunderlag där tre av fyra partier manat till full broms mot alla förslag om fördjupat EU-samarbete.
”Make EU Lagom Again!” var vallöftet från Kristdemokraternas Sara Skyttedal i EU-valet 2019. Den naiva inställningen till EU-samarbetet har också präglat mycket av de svenska partiernas hållning till EU-politiken i många år. Från S-regeringens motto ”Snålast i EU” till Nej till EU-korruptionsåklagare.
Men verkligheten har hela tiden tvingat den svenska regeringen att byta fot och tänka om. Från Nej till EU:s återhämtningsfond mot coronakrisen, från Nej till att ta emot ukrainska flyktingar.
I sitt timslånga ”State of the Union-tal” i EU-parlamentet på onsdagen lade Ursula von der Leyen fram en rad nya förslag för att stärka EU-samarbetet, som kan tvinga svenska politiker att ompröva sina ryggradsreflex att lägga i bromsen.
+ En långtgående omläggning av energimarknaden, där gaspriserna inte längre avgör elpriserna. Med en storsatsning på vätgas med en ny EU-bank för vätgas.
+ Skärpta miljöregler för avfall, skärpta regler för djurskötsel.
+ Utöver storsatsningen på produktion av halvledare i EU vill kommissionen satsa på andra stora industri- och gruvprojekt med en ny ”fond för europeisk suveränitet” för att göra Europa mindre beroende av Kina.
+ Kommissionen vill ha gemensamma skatteregler i EU för att små- och medelstora företag lättare ska få tillgång till kapital för att delta i utvecklingen av ett starkare EU.
+ Kommissionen föreslår skärpta krav på mänskliga rättigheter för företagen i internationell handel.
+ Öppna för en ny regeringskonferens om att ändra EU:s fördrag för att fördjupa samarbetet: ”Jag anser att det är dags att hålla det europeiska konvent som parlamentet redan har efterfrågat.”
+ Nya regler för migrationspolitiken. Alla medlemsländer måste solidariskt delta.
”Jag vill ha ett EU som hanterar migration med värdighet och respekt. Jag vill ha ett EU där alla medlemsländer tar ansvar för våra gemensamma utmaningar. Och jag vill ha ett EU som visar solidaritet med alla medlemsländer.”
Utöver det förslag om utökat stöd till Ukraina. Som att släppa in Ukraina redan nu på EU:s inre marknad plus löften ökat stöd till skolor och återuppbyggnad. Men inget om nya sanktioner.
Till Ukrainakriget hör också förslaget om en slags övervinstbeskattning av elbolag och oljebolag som beräknas ge 140 miljarder euro att delta ut till utsatta EU-medborgare. Men inget förslag om pristak på gas, utan olika åtgärder mot ”opålitliga leverantörer som Ryssland” och ”pålitliga vänner som Norge”.
Dessa förslag ska EU-ländernas regeringar förhandla om den 30 september. Kommissionen har också gjort pedagogisk grafik för nya ministrar inför förhandlingarna.
Den svenska regeringen ska den 1 januari ta över ordförandeklubban i EU under ett halvår och förväntas då leda EU-samarbetet och inte sitta och dra i bromsen.
Det skulle ha varit svårt för en S-ledd regering även om den försökt förbereda sig för uppdraget. Men uppdraget blir mycket svårare för en M-ledd regering, med ministrar som inte deltagit i EU-förhandlingar de senaste åren.
Dessutom kan M-regeringen komma att börja med att sparka den erfarne EU-ambassadören Lars Danielsson, som tidigare var statssekreterare hos statsminister Göran Persson. När Moderaterna kom till makten 2006 förpassade utrikesminister Carl Bildt honom med en fnysning till Hong Kong.
EU-ländernas ambassadörer har det senaste halvåret suttit i närmast permanenta förhandlingar om hur EU ska hantera kriget i Ukraina. Dessförinnan om hur EU ska byta kurs för att möta coronakrisen. En erfarenhet som borde vara ovärderlig när Sverige ska leda förhandlingarna i tusentals EU-möten.
Det skulle naturligtvis vara klokt om den tillträdande M-regeringen lät Lars Danielsson fortsätta som EU-ambassadör över ordförandeperioden. Carl Bildt kan slippa delta i det beslutet genom att tacka nej till en eventuell ministerpost. Därmed skulle han också slippa riskera sitt internationella renommé på att ingå i en regering som lutar sig mot ett parti med nazistiska rötter.
Den tillträdande regeringen kommer ändå att ha många andra problem när den ska leda EU-arbetet eftersom de fyra partier som ska bilda regeringsunderlag är djupt splittrade om EU-politiken – Sverigedemokraterna som vill urholka EU-samarbetet, Moderaterna och Kristdemokraterna som motsätter sig fördjupat samarbete och Liberalerna som är det enda parti i riksdagen som vill ha ett ökat EU-samarbete.
Det är nog tur att det är EU-kommissionen under Ursula von der Leyen som tagit över alltmer under de senaste årens kriser och driver medlemsländernas regeringar till beslut.