Svenskt hopp döda EUs minilöner sprack

Svenska politikers hopp om att döda EUs regler för minilöner dog nog precis i EU-domstolen.

En frenetisk och sårig kamp som bedrivits av svenska liksom danska politiker sedan 2017 kan ha nått sin slutstation med dagens domstolsutslag.

Danmark, med stöd av Sverige har försök i åratal få stopp för en stark politisk vilja i Europa att sätta ett golv för lägstalöner inom EU.
Som två länder vars lönesättning sker via kollektivavtal, fruktade man att förlora en viktig del av sin samhällsmodell och tvingas sätta lön i lag istället.

De nordiska argumenten för kollektivavtalsmodellen har också under årens lopp övertygat många européer. Det är verkligen ett bra, för det mesta välfungerande, system.
Bättre än att sätta lön i lag.

Vad de nordiska kämparna inte tycktes inse, är att kollektivavtal funkar bra när båda parter är hyggligt starka – såväl fackförbunden som arbetsgivarna. Då brukar utfallet bli en kompromiss som de flesta kan leva med.
Men de flesta EU-länder saknar starka fackförbund.
Anslutningsgraden är låg, i genomsnitt 23 procent men då dras siffran upp av de norska ländernas höga siffror (75-80 procent mot 8 procent i t ex Frankrike och Litauen).

Resultatet av många års intensivt arbete/slagsmål kring europeiska minilöner, slutade i ett lagförslag 2019 som tillåter bägge systemen att existera i EU – lag eller kollektivavtal – och som dessutom ålägger lagreglerande länder att sträva mot att ta in mer av kollektivavtal.
Det antogs med stöd av en stark majoritet i oktober 2022.

Innan EU nått dit, hade svenska politiker argumenterat så aggressivt, att man skaffat sig ovänner över hela Europa.
De två fackförenings-veteraner som ledde förhandlingarna från Europaparlamentet ville inte se en svensk närma sig längre.
De europeiska fackförbundens organ i Bryssel, Etuc, råkade ut för att svenska LO vägrade betala sin avgift eller vara med på möten (nåja, det varade inte länge).
Den socialistiske EU-kommissionären Nicolas Schmit som varit en varm vän av nordiska arbetsmarknadsmodellen, ville inte längre se sina nordiska kolleger.

Det sista försöket att välta EU-direktivet blev därefter Danmarks överklagande till EU-domstolen (med stöd av Sverige). EU har enligt sitt fördrag inte rätt att reglera löner, hävdade den danska regeringen.
Svaret kom så från EU-domstolen den 11 november 2025.
Danmark ges inte rätt.

Det finns verkligen en skrivning i fördraget om att EU inte ska reglera löner.
Men det gäller inte alla omständigheter som har med lön att göra. Inte allt som ”i praktiken har en inverkan eller återverkningar på lönenivåerna eller föreningslivet.”
I så fall skulle andra delar av EU-fördraget som handlar om arbetsvillkor helt tömmas på innehåll, säger domstolen.

Domstolen hittar dock två delar av direktivet som faktiskt strider mot fördraget så som danskarna argumenterat.
Det gäller dels en paragraf som säger att de länder som lag-reglerar löner måste ta hänsyn till bl a köpkraft, levnadskostnader och långsiktig nationell produktivitetsnivå. Den paragrafen lägger sig i lönesättningen på ett sätt som inte duger.
Dels gäller det ett krav att dessa länder inte får sänka minimilönen av ovanstående skäl.

Det glädjer dock knappast svenskar eller danskar som inte berörs.
Och som ju rätt mycket struntar i hur andra länder sätter sina löner.