Svenskt svar till Merkel och Macron: NEJ

Sverige svarade på lördagen på Merkels europa-historiska jättekliv.
Svenskt svar blev det klassiska, ”nej.”
Men det är värt att titta närmare på – nej hur, när och varför?

På måndagen bjöd förbundskansler Merkel och president Macron in till direktsänd video-presskonferens för att lansera sitt förslag på hur EU tar sig ur den ekonomiska kris som följer av coronan.
Den var lång, utförlig och färggrann med nationella och EU-flaggor.

För tysk del var det ett totalt brott med sin tidigare europapolitik. Merkel erkände för första gången att när man har en gemensam valuta och gemensam marknad – och råkar enligt alla mått mätt vara den vinnande parten i detta samarbete – så måste man nog ställa upp även i kris.

Lyssna noga på presskonferensen – paret målar upp en sammanhängande plan där perspektivet är EU som en helhet, att försvara tillsammans mot lågkonjunktur, Kina, USA, Ryssland och klimatförändringar.

Ja, Angela Merkel sa rent ut att den här krisen klarar inte nationalstaten.

Intressant nog fick hon dagarna efter starkt stöd av den tyska folkopinionen för sin nya linje.

Duons förslag handlade om att låta de länder som redan var skuldsatta, slippa ta upp nya lån.
Istället skulle lånen tas upp av EU och betalas via EU-budgetar över 10-20 år.
EU-kommissionen skulle analysera vilka regioner och sektorer som drabbats hårdast och som behövde EUs hjälp.
Hjälpen skulle villkoras med bl a krav på sunda finanser och styras till klimatvänliga och digitala åtgärder.

Vilket motförslag lägger då Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike?

Ja, först ett par ord om det underliga sätt man väljer att släppa motförslaget. Ett papper cirkuleras i massmedia. Det saknar mottagare. Ingen avsändare nämns heller.
Ingen presskonferens.
Inget pressmeddelande.
Inte ett ord på svenska regeringens hemsida.

Pappret tycks starta i Wien. Den höger-höger-politiska kanslern där, Sebastian Kurz, ger åtminstone en intervju om förslaget.
Men förslaget sågas sedan grundligt på twitter av hans ledande partikollega i Europaparlamentet, Othmar Karas.

Den nederländska regeringen kommenterar inte.
Den danska regeringen tackar likaså nej till att kommentera.
Stefan Löfven skickade ut en kort skriftlig kommentar till Sveriges Radio efter påstötning.

Så vad har de fyra föreslagit som åtminstone några av dem inte verkar vara stolta över?
”Vi föreslår en fond för återhämtningen…”
* bara hårdast drabbade kan få del,
* det land som behöver pengar ska enbart få lån,
* lånen ska bindas till tillväxtreformer och ett fiskalt ramverk,
* pengarna ska gå till forskning och utveckling, hälsosektorn, klimat och digitalt,
* fonden ska upphöra efter två år,
* ingen gemensam lånebörda

Alltså, länder med stor skuldbörda får vackert finna sig i att öka sin skuldbörda.
De får bara använda lånen till vad Frugala Fyran anser värdefullt.
De ska i utbyte acceptera att göra åtstramningar nationellt.
Med en fond som avvecklas efter två år, blir lånetiden extremt kort.

Låt oss ta exemplet Italien, ett hårt coronadrabbat land med stor skuldbörda.
Italienarna erbjuds alltså att få öka sin skuldbörda mot att de ställer upp på åtstramningar i sin ekonomi – en klassisk metod för att fördjupa och förlänga en lågkonjunktur i alla ekonomiska skolböcker.

Men det stålbadet räcker inte för Frugala Fyran. De kräver mer i sitt papper:
* EU-budgeten får inte blir större än idag (=deras avgifter får inte öka)
* De rabatter på sina medlemsavgifter som enbart rika länder har, måste vara kvar
* EU-budgeten ska ”moderniseras” enligt Fyrans ”strategiska prioriteringar”
(Kan bli krångligt för de fyra har inte exakt samma prioriteringar – två länder vill ha jordbruksstöd, två anser att det är skitdumt.)
* Kostnader för corona ska hämtas genom att andra delar av EU-budgeten får mindre anslag

Italien igen.
Italien är nettobetalare till EU-budgeten sedan början av 1990-talet.
Italien har ingen rabatt på sin avgift.
Italiensk ekonomi är i kris och erbjuds att låna billigt över kort tid, mot krav på offentliga åtstramningar och att Bryssel bestämmer vad man tillåts investera lånen i – samtidigt som italienarna fortsätter att nettofinansiera EU-budgeten och de rika ländernas rabatter.

Detta är inte på något sätt ett seriöst motförslag till Merkel och Macron.
En EU-fond för (villkorade) lån till drabbade länder finns redan, den heter ESM.
ECB lånar också ut billigt.
Liksom EIB.

De övriga delarna av förslaget är en helt oförändrad upprepning av de krav dessa fyra ställde på EU-budgeten före krisen.
Och så finns ett tillägg, de fyra vill att den inre marknaden återöppnas och fördjupas.

Kort sagt:
Fyran föreslår ingenting nytt inför denna kris men vill att alla öppnar sina tillfälligt skyddade marknader för dem.

*

Kvartetten vet att detta landar inte väl – varken i Berlin, Paris eller Bryssel… och förstås ännu mindre i sydeuropa.
Fyrans förslag och argumentation förorsakar mer fiendskap än vänskap i redan ansträngda tider.

Kurz och Rutte har bägge skäl att vara oroade för sina egna positioner, pressade hemma från EU-skeptiska politiska rivaler. De kan anse att de behöver synas kämpa tappert mot EU-solidaritet.
Möjligen kan man säga detsamma om Mette Fredriksen – hon anser själv att hon övertog Dansk Fokepartis väljare i senaste valet och antas operera för att få behålla dem.

Men Löfven?
Stefan Löfven är den enda utom Kurz som än så länge offentligt känts vid dokumentet.
Löfven var också den som förde ordet för snålkvartetten när EUs toppmöte diskuterade lån eller stöd senast.
Han var också aktiv när EU-toppmötet senast förhandlade EU-budget och då det var Frugala Fyran som kortslöt diskussionerna – och krossade hoppet som rådsordförande Michel haft att den här gången skulle man röra sig framåt.

Varför kliver Stefan Löfven fram och frontar i denna strid?

Hur ser han de långsiktiga vinsterna för Sverige i EU i att agera på det här viset?
Nackdelarna är naturligtvis ganska uppenbara – han skaffar Sverige ovänner i en konflikt där han inte står att vinna annat än småpotatis.

På lördagen blev statsministern uppringd av självaste Angela Merkel.
”Good talk,” skriver Löfven efteråt på twitter.
De två har tydligen enats om att det är viktigt att bemästra konsekvenserna av coronaepidemin gemensamt.
Sedan lägger Löfven till: ”Sveriges position – återhämtningsfond ska bygga på lån och kopplas till tydliga krav.”