Energi-oberoende, låga energipriser, klimatvänligt energi – allt det ska EU få ihop på en gång.
Där möter det ett svenskt internt gräl om vindkraft.
Vindkraften, inte minst till havs, har diskuterats mycket i svensk politik där särskilt moderaterna vunnit ett namn om att lokalt lägga veto på nya projekt.
Förra året stoppade svenska kommuner 78 procent av alla ansökningar om att etablera vindkraft i Sverige.
Även vind till havs får nej… av kommuner belägna inne på land.
Men fler än moderater drar benen efter sig. Den socialdemokratiska regeringen genomförde i februari ett EU-beslut om att avsätta vissa -särskilt lämpliga – områden till utbyggnad av havsvindkraft.
EU-beslutet togs 2014. Havs- och vattenmyndigheten hade dessa havsplaner klara för regeringen redan 2019.
I förra veckan gav regeringen klartecken för Vattenfall att bygga 40-50 vinkraftsturbiner på grundet Kriegers flak i södra Östersjön. Där har Vattenfall hållit på sedan 2002… med dansk vindkraft.
Detta grund som Sverige delar med Tyskland och Danmark har alltså på den danska sidan sedan förra sommaren Danmarks största havsbaserade vindkraftspark med 72 verk. På den tyska sidan står sedan 2015 vindkraftsparken Baltic II med 80 verk.
2028 skulle det kunna bli en svensk vindkraftspark också.
Bara dagen innan det svenska beslutet kom EU-kommissionens plan för hur EU ska kunna frigöra sig från rysk energi utan att katastrofalt höja världens redan skenande energipriser eller skada klimatet.
RePowerEU.
Ingen liten uppgift.
Ett viktigt inslag i planen är att storsatsa på en snabb utbyggnad av sol och vind. I detta ingår krav på medlemsländerna att peka ut lämpliga områden (se svenskt motstånd ovan), ett annat är förenkla och snabba på tillståndsgivningen.
Förnybar energi borde ges status av ”överordnat allmänintresse” anser EU-kommissionen, alltså låta det gå före andra goda ändamål.
Den svenska regeringen la faktiskt så sent som i april ett eget förslag för att snabba upp processerna kring vindkraften men utan att ta bort det kommunala vetot.
Fem riksdagspartier tycker ändå att regeringen där går för långt.
I så fall lär EU-kommissionens förslag bli riktigt knepigt.
Varken svensk regering eller riksdag kommer heller att gilla EU-kommissionens förslag till hur den snabba utbyggnaden av sol och vind ska finansieras:
Att ta en fjärdedel av de pengar som kommer in från industrins utsläpp (20 miljarder euro). Idag går svenska bolags betalning i EUs utsläppshandel till den svenska statskassan.
Här är både regering och riksdag emot av två skäl: Sverige bör inte avstå från pengarna och inte heller ge mer inflytande till EU.
Svensk industri är för sin del inte heller belåtna med RePowerEU. Fjärrvärmeindustrin är besvikna över att fjärrvärme bara nämns ett par gånger istället för att lyftas fram som topplösning, bioenergi-industrin känner sig bortglömda helt.
Skogsindustrin är dubbelt besviken för man hade hoppats att EU i detta energi-krisläge till slut skulle släppa sitt envisa motstånd mot att biomassa eldas upp för värme.
Frågan är förstås hur tungt svenska invändningar kan väga när problemen att lösa är så oerhört stora som att rädda klimatet och strypa tillförsel av olja och gas från Ryssland utan att priserna på energi inte fortsätter drastiskt uppåt.
Kommissionens förslag RePowerEU är ett bra försök att lösa alla dessa dilemman men lär stöta på mängder av hinder.
Apropå klimatet ser miljövänner flera svaga punkter och kanske mest planen att EU där inledningsvis fortsätter att köpa gas, bara från andra säljare, kan binda fast Europa i fossilt bränsle istället för att avveckla det.
EU-kommissionen menar att a) det går ändå inte att strypa gasen direkt och b) man storsatsar parallellt på att utveckla klimatvänlig vätgas. Existerande gasanläggningar sägs kunna återanvändas till vätgas och målet är att 10 miljoner ton vätgas produceras i EU 2030.
Enligt kommissionen kommer hela paketet år 2030 ha lett till 30 procents mindre gasanvändning totalt i EU år 2030.
Därom övertygas inte alls Greenpeace eller WWF.
Att lägga mycket EU-pengar i sol och vind och värmepumpar är förstås välkommet för miljövänner. Klimatmålet för förnybar energi föreslås höjas från 40 till 45 procent från år 2030, solkraft får en egen strategi och antalet värmepumpar ska dubblas.
Väldigt mycket måste i så fall hända väldigt fort.
EU-förslag om att höja kraven på medlemsländerna att spara energi är också välkommet, från ett krav på minus 9 procent av konsumtionen till minus 13 procent år 2030.
En hake här möjligen, är att just energisparande är av någon anledning vad medlemsländerna hittills lagt ner allra minst ansträngningar på.
Det finns dock större bekymmer.
När EU började leta andra försäljare av gas stod USAs president Joe Biden med öppna famnen men amerikansk gas räcker inte. Nästa hamn var Quatar men där konkurrerar EU med det storköpande Kina. Quatar hade redan tecknat ett storkontrakt med Kina. Biden försökte få det upphävt.
Slagsmål om leveranser bidrar till att höja redan höga världspriser på gas. Ett av Europas stora problem just nu är de höga energipriserna som befolkningen drabbas av.
Dragkampen kan också leda till att Kina – som hittills varit mycket försiktigt med att stödja Rysslands krig i Ukraina – börjar köpa rysk gas.
Det blir då lite av en motsats med vad EU försöker uppnå (minskade intäkter för Putin).
Ja, och så ett tredje problem – Quatar utnyttjar självfallet sitt läge till att ställa extremt tuffa villkor för sin gas. De vill t ex ha minimum 20 år långa kontrakt t ex vilket rimmar dåligt med EUs planer på att fasa ut gasen.
EUs köprundor bidrar också till att gasfält exploateras som har legat orörda. Och ännu mer besvärligt – i vissa fall leder detta till nya spänningar i Mellanöstern, som t ex när Kuwait och Saudiarabien inleder projekt vilka Iran motsätter sig.
Som om allt detta inte var besvärligt nog, är det lite stökigt kring betalningen för RePowerEU.
EU-kommissionen vill logiskt nog ta merparten (300 miljarder euro) ur återhämtningsfonden som upprättades efter corona. För att få pengar ur den, måste länderna ändå spendera 37 procent på klimatvänligt så med lite skruvande och fixande borde det gå att pussla ihop med energiprojekten.
Fast ett villkor för att få pengar ur coronafonden är förstås att mottagarländerna respekterar rättsstaten.
Hittills har Ungern och Polen inte fått ett öre ur fonden, eftersom de inte gör det och ännu inte visat sig det minsta intresserade av att börja med det.
Det är klart att EU behöver ha med Ungern och Polen i RePowerEU.
Men det är också klart att de inte kan få pengar från återhämtningsfonden om de inte respekterar rättsstaten.
Ungern är ju redan i krakel med övriga EU-länder som vill lägga sanktioner på rysk olja. Ungern använder sitt veto till att säga nej.
Kanske – men bara kanske – man kunde säga ja om man fick 700 miljoner euro av EU till sin energisektorn, sa Ungern först. Eller 850 miljoner euro.
Nej förresten, 15-18 miljarder euro är den ungerska prislappen, meddelade man sedan.
Det finns alltså målkonflikter som heter duga i det europeiska landskapet just nu.
Svenskt vindkraftsmotstånd och biomassa-förespråkande riskerar att ses som småsaker i den diskussionen.