Pang!, där gick startskottet och se upp!, först ut ur startblocken för att reformera EU före en utvidgning är duon Frankrike + Tyskland med en serie konkreta, praktiska lösningar.
”30+” kallade Ursula von der Leyen det för, EUs utvidgning till Ukraina samt okänt antal flera nya EU-medlemmar.
”Vi kan inte, vi bör inte, vänta på en fördragsändring,” sa EU-kommissionsordförande i sitt tal nyligen men fortsatte:
”…det innebär att besvara frågor om hur ett sådant EU kan fungera i praktiken, hur vår handlingskraft kan fungera.”
Detta besvaras genast i det fransk-tyska pappret, författat av experter i en fransk-tysk grupp som de båda regeringarna satte upp i januari.
Dokumentet delas ut till samtliga EU-regeringar på tisdagens ministermöte.
Fyra cirklar av Europa, är en idé. Den lilla gruppen, reguljära EU, den yttre gruppen och så till slut hela Europa där även britter och turkar får plats.
Den lilla gruppen är full integration så där får Sverige inte plats. Schengen och euron är givna inträdesbiljetter.
Den yttre gruppen kallas associerade och har tillträde till den inre marknaden så Norge och kandidatländerna bör platsa här.
Precis som i Von der Leyens tal utgör rättsstaten en icke-förhandlingsbar princip. Inga EU-pengar av något slag för den som inte agerar enligt rättsstatens principer och bidrag bör kunna dras in redan vid misstanke.
Ett mer beslutseffektivt EU ska säkras genom att övergå till majoritetsbeslut för alla områden, även för skatter och EU-budgeten. (I sammanhanget föreslås en mycket större EU-budget där upplåning rekommenderas som ett sätt för EU att dra in extra finansiering.)
Ett undantag görs inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik med förslag om super-majoritet.
Dessutom skulle det erbjudas utvägar för ett land som blir nedröstat. Om ett land hävdar vitalt nationellt intresse kan frågan lyftas till toppmötet för att söka kompromiss.
Och det skulle bli lättare att avstå från att delta i beslut (en opt-out).
Slutligen kunde röstreglerna i rådet ändras så att små länder stärks på de större ländernas bekostnad.
Demokrati och insyn föreslås stärkas genom mer deltagandedemokrati (medborgarpaneler, internet), ge parlamentet mer inflytande över tillsättandet av EU-kommissionens president, ett organ som övervakar EU-institutionerna mot risk för korruption eller främmande makts inflytande samt ett nätverk där nationella domstolar och EU-domstolen kan överlägga.
Slutligen anser rapporten att det är lika bra att EU skaffar sig processer för kriser, efter att ha improviserat sig igenom ett antal kriser på senare år.
Och därmed är diskussionen i full gång om hur EU bör reformeras innan man tar emot nya medlemsländer.
Frankrike och Tyskland har med sitt detaljerade papper förmodligen satt ramen för hur den debatten kommer att utspela sig.
Visserligen var Östersjöländerna ännu tidigare ute med ett gemensamt expertförfattat bidrag i juli (Sverige, Danmark, Finland, Polen och Baltikum). Det dokumentet säger dock att det egentligen inte behövs någon framtidsdebatt.
Halva utrymmet argumenterar för hur bra det vore med en utvidgning av EU – vilket i stort sett alla redan är överens om.
Därefter sägs att inte mycket behöver förändras i ett EU med många fler medlemmar eftersom allt ju har gått väldigt bra fram till nu.
Rättsstaten har enbart varit ett bekymmer med en minoritet ”nya” EU-länder, hävdar rapporten.
Vetorätten har heller inte stört EUs beslutsfattande särskilt mycket, anser rapportörerna som ändå medger att den kan behöva ”tweakas” för vissa utrikespolitiska beslut.
Den som fortfarande inte känner att frågan är besvarad hur EU ska kunna fortsätta vara effektivt med nuvarande 27 länder samt Ukraina, Moldavien, Georgien och sex Balkanländer, är tills vidare hänvisat till de konkreta svar som Frankrike och Tyskland erbjuder.