Sverige kan bli överkört när EU lagstiftar om minimilöner

Nicolas Schmit, tidigare arbetsmarknadsminister i Luxemburg, har fått uppdraget att förverkliga EU-kommissionens löfte om minimilöner i hela EU. Han började med att ge sig på de tuffaste motståndsfästena – Sverige och Danmark. Men det står samtidigt klart att dessa länder kan bli överkörda när den nya lagen ska röstas igenom i EU.

”Regeringen måste stoppa EU-förslag om minimilön”, var det entydiga kravet från Svenskt Näringsliv, LO och PTK redan innan den nya EU-kommissionen tillträtt.

”Den svenska kollektivavtals­modellen står inför ett allvarligt hot”, varnade arbetsmarknadstopparna. Och de har uppbackning i riksdagen där en majoritet är emot all EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet.

Men Nicolas Schmit hävdade ändå att det hade varit en trevlig och öppen atmosfär efter att ha träffat fack och näringsliv, riksdag och regering i Stockholm.

– Vi har inga planer på att försöka tvinga på Sverige lagar om minimilöner. Vi vill genomföra en lagstiftning som skyddar modellen med kollektivavtal, försäkrade Nicolas Schmit på en presskonferens.

Han pekade i stället på extremt låga lönenivåer i andra EU-länder, och att lönerna sänkts i flera länder under finanskrisåren.

– I länder som Slovakien och Rumänien har bilarbetare fyra-fem gånger lägre löner än svenska bilarbetare. Men deras produktivitet är inte mycket lägre, och levnadsomkostnaderna är inte fyra-fem gånger lägre.

– En social marknadsekonomi som EU vill vara kan inte bygga på social dumpning. Det ger ingen bra ekonomisk utveckling heller, argumenterar Nicolas Schmit, som även har stöd av Europafacket.

EU-kommissionen kommer att lägga fram sitt första förslag redan den 14 januari. Det kommer att bli ett par remissomgångar och under våren planeras för lagförslaget som EU-regeringarna och parlamentet ska ta ställning till.

En del svenska EU-experter har ifrågasatt om EU kan lagstifta om minimilöner. Men Nicolas Schmit hänvisar till artikel 153, 1b i EU-fördraget där det sägs att EU har ansvar för medborgarnas ”arbetsvillkor”.

I samma artikel sägs också att EU inte får blanda sig i ”löneförhållanden”, men Schmit säger att hans lagförslag inte handlar om att EU ska sätta löner.

EU-kommissionen har dock inte satt ner foten definitivt om vilken typ av lagstiftning den ska föreslå. Nicolas Schmit anser dock att ”EU-rekommendationer” gör det för lätt för medlemsstaterna att ignorera.

Hur nivån på minimilöner i varje land ska bestämmas i lagförslaget är ännu inte bestämt. Ett alternativ är 60 procent av genomsnittslönen i landet. Men Nicolas Schmit pekar på att lönerna generellt är för låga i länder som Rumänien och inte ger en acceptabel levnadsstandard.

-Det är för många unga människor som tvingas leva på extremt låga minimilöner i flera länder. Vi vill att unga entreprenörer ska stanna i länder som Rumänien och bidra till ländernas utveckling, säger Nicolas Schmit.

Han försäkrar att kommissionens ambition är en lagstiftning som undantar länder med kollektivavtalsmodellen.

– Med en tydlig lagstiftning kan i själva verket skyddet för kollektivavtalsmodellen stärkas. Så man kan undvika nya fall som Laval-domen där den svenska modellen hamnade i EU-domstolen, säger Schmit.

EU-kommissionens planer innebär att förslaget om ett lagförslag om minimilöner kan beslutas av EU-regeringarna med kvalificerad majoritet. Svenska regeringen kommer inte ha möjlighet att lägga in veto mot förslaget, utan kan bli överkörd om en tillräckligt stor majoritet av övriga länder ställer sig bakom planerna.

Nicolas Schmit försäkrar dock att kommissionen inte vill köra över något medlemsland.

– Det kommer att bli beslut enligt regelverket med kvalificerad majoritet. Men vi har inga planer på att isolera några länder. Det är därför jag är här för att starta en dialog med Sverige, säger EU-kommissionären.

Den svenska regeringen kan alltså inte leverera det ”stopp” som Svenskt Näringsliv, LO och PTK kräver. I stället för att gripa efter en vetospak som inte finns kan svenska politiker satsa på att delta i förhandlingarna om det kommande lagförslaget.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Sverige i EU