Sverige försvårar för journalistiken.
I EU är trenden den motsatta.
I september la EU-kommissionen fram förslaget om en ”European Media Freedom Act.”
Man har varit bekymrad på olika håll i Europa ett tag nu, över att journalister blir alltmer trängda i sitt arbete.
I vissa länder hindras de att göra sitt arbete, grips av polis fast de har presskortet med (i Sverige, Storbritannien och Frankrike, t ex).
I några länder stryps all fri rapportering (Ungern, Polen).
På en del ställen dödas journalister när makthavare fått nog (Malta, Slovakien).
Och i Sverige som bekant, kommer en grundlagsändring snart göra spioner av oss journalister om vi trillar över fel information.
EUs mediafrihetslag siktar in sig på att skydda redaktioner från inblandning i journalistiken från regering eller myndigheter.
Den kräver också att ägare liksom finansiärer visar sina ansikten för publiken.
Public service får ett särskilt skydd med rätt till ”tillräcklig och stabil finansiering för att kunna vara journalistiskt oberoende” (uppgiften blir fortfarande blir att ge utrymme för pluralism och att vara opartisk.
Möjligen finns det en ironi i att en svensk regering kontrollerad av Sverigedemokraterna, kommer få leda arbetet med att förhandla igenom dessa regler när Sverige blir EU-ordförande i januari 2023.
EUs bekymmer för fri journalistik stannar inte med detta.
* I våras kom ett lagförslag som ska hindra den med mycket pengar, att stämma journalister inför domstol för att kunna tysta ovälkommen publicering.
Detta fenomen har blivit så vanligt att det fått ett namn: SLAPP (Strategic Lawsuits Against Public Participation) där man gör ärendet så utdraget och kostsamt att media har svårt att klara sig.
Under 2021 startades enligt uppgift 118 sådana domstolsmål i Europa.
* I september förra året kom en EU-rekommendation till alla medlemsländer om hur journalister kan hållas trygga, trots hot om våld och olika former av attacker mot dem.
* I årets europeiska genomgång av ”Rule of Law” var för första gången ett ämne som lyftes speciellt, journalisters arbetssituation och oberoende .
Dystert är att sju EU-länder får hård kritik och uppmaningar att trygga de fria medierna (en rad östeuropeiska länder samt Malta).
Uppmuntrande är att sju andra EU-länder under det senaste året har tagit nya lagar och åtgärder för att trygga journalister och deras arbete.
Dit hör t ex Luxemburg som tidigare försökt döma journalister i domstol som avslöjat skatteflykt.
Så EU arbetar med andra ord ganska brett för att trygga massmediafriheten medan
i Sverige riksdagen under tiden inför en spionerilag som begränsar journalisters möjligheter att arbeta.
Än en gång är Sverige på kontrakurs med utvecklingen i Europa och det är inte på ett bra sätt.